Dagens Nyheter – 26 september 1868, sida 1

På L. J. HIERTAS förlag ha utkommit följande nyheter: HYLBERG, J.. Anteckningar rörande Landtbruket och dess binäringar uti England, Skottland och Tyskland, samlade under sommaren 1867 och inlemnade såsom reseberättelse till Kungliga Landtbruksakademien. Pris 2 rår. NATHOÖORST, HJ., Bet Skottska Plöjningssättet eller anvisning till till tegplöjning och drilluppläggning. Med 16:texten intryckta figurer, Andra tillökade upplagan. Pris 75 öre. oo Innshåll: 1 Kapitlet. Tegplöjning. Allmänna grunder. Tegarnes läge. Tegarnes bredd. Tegarnes lingd. Tegarnes kuller. Vändtegar. Praktiskt utförande. Teguppfårning på åker. Teguppläggning. Omkastning. Plöjning af partegar. Plöjning af dubbla partegar. Dubbel teguppläggning. Nedklyfning. Isärfällring. Tegläggning på vall. — 3 Hapitlet. Tvärplöjning. Tillägg: De olika plöjningssättens användande. Trädesplöjningarne. Öfrig behandling af teglagd åker. — 8 Mapitiet. Drilluppläggning. Enkla drillar. Dubbla drillar. NATHORST, HJ., Anvisning till anläggande af Slåtteroch Betesvallar. Pris 75 öre. . Om anläggandet af stindiga lingsoch betesfält. 1. Vigten af goda odlade ängar och beten. 2. Mvad skallutläggas till ständiga grisfält? Fördelarne deraf äro: a) En högre sädesafkastning. b) Dyrbarare säden kunna odlas. c) En bättre indelning af fälten kan vinnas. d) Bättre bete erhålles. e) Kreaturen erhålla ett bättre skydd. 3. Huru bör en åker beredas till ett godt grisfiält? a) Fältet måste grunddikas eller dräneras. hb) Fältet bör kalkas eller merglas. c) Fältet bör välrensas från rotogräs. d) Fältet bör erhålla en grundlig brukning. e) Fältet måste rikligen gödslas. 4. Om igensåning till gräs. Om griisfältets behandling. 5. Om Pbetesfältens gödsling. a) Ladugårdsgödsel. b) Benmjt c) Guano. d) Kalkpndrast. kalk och träaska. e) Flytande gödsel. Huru ofta böra griäsfälten gödslast — IL Öfversigt öfver de vigtigaste griisslagen. Tabell öfver gräsens blomningsoch frömognadstid. Öfriga foderväxter för vallar. Tabell öfver myllning. Tabell öfver gräsfröets vigt och beskaffen het. — III. 1. Val af gräsfröblandningar till slåtter och bete. 2 Gräsfrösådd till fröskörd. Tillägg. Ungefärliga priser på anförda frön. NATHORST. HJ. Fraktisk Gödsellära efter d:r Emil Wo, Professor och föreståndare för den Kemiska Försöksstationen vid Hohenheim, med åt: gkilliga tillägg. Pris.1 rdr. . Författarens Förord: Länge har jag funnit att ett arbete, som fullständigt redogjorde för de olika gödningsämnenas värde och fördelaktigaste användando, varit af behofrvet synnerligen påkalladt; och temligen länge har mix afsigt varit, att genom något sjolfständigt arbete öfver ifråfavarande ämne söka afhjelpa denna brist. Då jag emellertid fick läsa Emil Wolffs nyligen utomna Gödsellära och fann att densamma, med några förändringar och åtskilliga tillägg. skulle förträffligt motsvara våra förhållanden och tidens fordringar, så har jag vidtagit denna öfversästtning med nödiga tillägg och uteslutningar, som härmed öfverlemnas 1 de svenska jordbrukarnes händer; och hoppas jag att densamma skall vara en god hjelpreda för mina yrkesbröder, såväl då frågan gäller de olika gödningsämnenas rätta behandling, värdering och användande, som ock att bibehålla och föröka den bördighet hos den. odlade jorden, som utgör ett af de väsentligasto vilkoren för ett lönande åkerbruk. nas: REJMNERS, J. IL... Om Kolning och Tjärufabrikation, jemte metoder och maskiner för Trädupptagning och Stubbrytning. Med 110 i texten intryckta figurer, 2 rdr. . . Detta arbete har till ändamål att, genom angifvande af de mest användbara metoder för kolning och tjärutillverkning samt i sammanhang dermed stående biprodukters tillgodogörande, för vårt lands skogsegare bekantgöra de medel, som stå till buds, att vare sig i stor eller liten skala, tillgodogöra sig den mängd stubbar, rötter och vindfällen, som förefinnas i våra skogar, samt derjemte, hufvudsakligen hvad tjäran beträffar, åstadkomma en vara, som betalas med ett högre pris än vanligen nu erhålles. Innehåll: Företal. — Öm trädets fysikaliska och kemiska beskaffenhet. — Träkolning. — Kolning under rörlig betäckning, — Milor med tillgodogörande af tjära etc. — Tjärufabrikationen. — Allmänna reglor för anläggande af Häsnar — Allmänna reglor för tjärubränning. — Beskrifning öfver tjugo olika tjärugnar i Rysslane 1 Österrike, Frankrike m. fl. länder. (Med illutsk etrationer. — J. L. Rejmers patenterade tjärugn. — Åtskilliga metoder för vinnande af björktjära. — Beskrifning öfver björktjärufabrikation i de Byska kronoskogarne. D:o d:o lerkärl för tillgodogörande af björktjära. D:o d:o björktjäruugnar. D:o d:o björktjärugropar. — Åtskilliga metoder och maskiner för trädupptagning och stubbrytning: Vridbommen. Den Schweiziska Waldteufeln. A. Schusters Waldteufel. De Bernska och Duhamelska häfstån. smaskinerna. Häfstångsmaskin af Hassenfrotz. Den Gangelloffska stubbrytningsmaskinen. Den Mitterbachska stubbrytningsmaskinen. Den Schusterska stubbrytningsmaskinen. Den Glöcknerska stubbrytningsmaskinen. TREND ARTS SAR FINARE VRT STI BERNT TEPE FERESYESDIT SPIRLIN TS ESA FIRE ERS SATANS FOS