Dagens Nyheter – 22 september 1868, sida 2

DE RASKA HERRARNE AF BOIS-DORE, Historisk roman af GEORGE SAND. (Öfversättning af PxHR EDVIN STENFELT.) (Forts. fr. föreg. n:r) Den unge Hålyon hade blifvit dölad, då han midt under katolikernas öroa gjorde det djerfva försöket att förskaffa sig ioträde i Nevers. När herr de Beuvre återkom från detta fälttåg, måste han således meddela sin älskade dotter den smärtsamma underrättelsen att hon, ifråa att vara ungmö, nästan omedelbart blifvit försatt i enkostånd. Lauriano egnade sin afiidne make många lårar; men kan man väl vil tolf års ålder stå ut med att oupphörligt gråta? Hennes fader gaf henne desiutom en vacker docka. Ack hvad den dockan var söt! Dea var utstyrd med en klädniag af glänsande silfvertyg, och dess små fötter voro iastackna i d3 allra som näpnaste röda sammetsskor! När Lauriane hunnit bli femton år gammal, skaffade mar henna äfven fråa Bourges enliten vacker häst, som räknade sina arvoc, från priasen3 stuteri. Dessutom blef den unga enkan, som, när hon gifte sig, ärnu var en späd och blek flicka, snart en liten blondin, så tjusande, så stråland3 at ungdomlig fägring, och så intagande genom ett älskvärdt väsende, att det visst icke var att befara, det hon länge skulla förblifva i sitt enkostånd Men vid sin fars sida framlefde bon på slottet, hvars oinskränkta herrskarinna bon genom äktenskapskontraktet blifvit, i lugn siaa dagar och hyst: ick2 den ringaste tanke på att träda i nytt äktonskay; och hon kallades ju frun? Ar det icke den barnsliga åtrån att höra