Något om löshår. Herr Pierre Veron bar meddelat i en parisertidning några upplysningar rörande handeln med menniskohår, af hvilka vi, till nöje och uppbyggelse för våra ärade läsarinnor, återgifva följande : Långt hår kostar nu ända till 110 frank pr skålp.; kort hår vexlar i pris från 18 till 35 frank. In af de förnämste hår-grossörerna upptager för affären ett fem våningars hus och hans omsättning uppgick ifjol till 1,233,000 frank. Den razzia efter hår, som utföresbland landtbefolkningen, är nu icke längre tillräcklig att fylla de ofantliga behofven. Hår af döda menniskor, som afklippes på lasaretterna, är en god, men icke tillräcklig hjelp. Man har derför tagit sin tillAykt till att importera utifrån. Vissa tyska provinser lemna företrädesvis blondt hår. Svart hår fås från södra Amerika, derifrån hela skeppsladdningar sådant bår införes, under det att vi (fransmän) till norra Amerika utföra ofantliga qvantiteter hår i form af chignovger, lösflätor in, m. Det dyraste håret är det fullkomligt hvita. Sådant hår af en viss längd är nästan omöjligt att få och en kemist har derför kommit på den tanken att utforska något medel för alt borttaga färgen från hår. Hav har kommit så långt, att han lyckats framställa gråsprängdt, men att på artificiel väg förvandla färgadt hår till fullkomligt hvitt är ett problem, som ännu återstår att lösa. För några dagar sedan ankom till Havre en skeppslast menniskohår från Mexiko i ett så smutsigt tillstård, att myndigheterna på platsen måste utfärda order om fartygets aflägsnande ur hamnen, på det att icke lasten genom sin stank skulle framkalla en epidemi. Den vidriga varan fördes emellertid sedan i land och till sin bestämmelseort — för att, efter behörigen undergången rFreviog och preparering, utgöra en prydnad (!) för mången mörklockig, fager tärna. Att dylika saker, som ofvan anförda, icke kunna förmå modets slafvinnor att atlägga bruket af öshår, är antagligt. En mmnmmmus———————re—Å