Dagens Nyheter – 11 september 1868, sida 1

RC URSlilg, OM CARANSIIEE WU kak ov rösträtt vid prestval Hr O. B. Olssons från Kristianstads lin i detta ämne väckta motion har följande lydelse: ; Det lär icke kunna förnekas, att då af alla valförrättningar, som ifrågakomma inom vårt land, inga äro mera vigtigs och maktpåligzande än de, genom hvilka församlingens själasörjare utses, enär af desza vals utgåog kan bero ej allenast enskilda individerg, utan älven generationers både andliga och lekamliga väifård, så borde dessa val vara ordnade på ett sådant sätt att ändamålet med dem vunnes, som är erbållandet af reiliga, allvarliga och för Guds ära och menniskors sanna väl nitiska lärare. Kan man väl säga, att det hittills i vårt land brukliga sättet för prestval i allmänhet medfört ett så öuskvärdt resoltat, eller har man icke ivärtom att beklaga, att ofvannämnda vigtiga ändamål ganska ofta förfelas just till följd af de stora brister, som vidlåda sjelfva valgättet och hvarigenom intriger och msktspråk ofta inverka mer än de gökandcs egenskaper på resultatet. Visar det sig icke tyvärr ofta vid dessa valatt inflytelserika personer, som till och med kunna vara främmande religionsbekännare, boende inom pastoratet eller egande ströhemman eller annan egendom inom de tsamma, icke tveka att, för att få en person vaid, till hvilken de stå islägtskapseller vänskapsförbindelser eller i hvilken de vänta six en slad och angenäm sällskapsbroder, begagna det tillfälle, som den ända till bråkdelar graderade röstskalan och den öppna voteringen, äfvensom upptamlandet och begagnandet af ett obegränsadt antal fullmakter eller valsedlar erbjuda, för att genom hotelser, lockelser och öfvertalanden eller andra otillåtliga medel utöfva ett otillbörligt och ofta afgörande inflytande på valens utgång? Om någonsin personlighetsprincipen bör tillämpas, så är det väl vid prestval, enär vid desamma numera efter komunal-författningarnea tillkomst egentligen rent andliga intressen äro ifråga, hvarföre ock den ena församlingsmedlemmen dervid borde ega lika talan med den andre, oberoende ar : deras olika förmögenhetsvilkor, eftersom den enes: själ är lika dycbar och behöfver lika mycken audlig vård som åen andras. Att deremot, kom ru sker vid utseende af ordets tjenare, begagva ett sådant valsätt, hvarigerom ingen eger rösträtt i; egenskap af menniska eller medler af kyrkoram:; fundet utan i ett bestämt sritmetiskt förbållande till sitt egande eller innehafvande af hemman och lägenheter, bruk, masugnar, glaspottor, qvarnar grundräntor och dylikt, synes mig vara i bögsta måtto olämpliat, i synnerhet sedan graderad skaia eller såka!lad förstärkt personiighet icke mera ifrågakommer vid val sf ombud ti!l riksdag, orktast vid utöfringen af riksdagsmannakailet en mängd frågor förekomma, af hvilkas afsörande den större egendomaegaren mera beröres än den, tom innebar en ringare sambällsitällniog. Då numera vid dessa val alla röster beräknas lika och afgifvas med slutna sedlar, hvarigenom en obehörig inverkan på valens utgåog i betydlig mån förebygges och rösterna kuusna afgifvas långt mera oberoende af frömmande ivflytelser än vid öppen votering, så bocde etter min åsigt äfven samma valsätt, med om möjligt ännu större säl. användas vid prestval. Af såväl bistorisen, som gamla lagstadganden finner man i afseende på prestval, att svenska folket förr hadoa fribet och rättighet att utan allt intrång af någon myndighet sjelfva välja sina prester, ja! till och med biskopar. I 1571 års kyrkoordning är stadgadt, att församlingarne hafva rätt att välja och kalla sina lärare. På deona frihet bar ucder de senaste trenne seklerna blifvit alltmera inkräk; tadt genom i ämnet under åren 1686, 1739 och 1843 ufärdade förordningar, så att numera vid prestval mecniskan sågom sådan förlorat allt värde och da döda tingen såsom bemman, spikhararar, stångjernshärdar med mera ögiikt integit bennes plats. Ett lysande undantag från denuva i öfrist mörka 4 regel fiaues i Göteborg, hvarest domkyrkoförsamligsena alla såväl manliga som qviulige medlemmar fått sig af konung Gustaf II Adoif tillförsäkrad rättigheten att per kapita välja sin församlingslärare. Denva Göteborgs Gomkyrko-försim; Hag förlänade fribet, så radikal dena än är, har mig veterligen icke medfört några vådor eller ens något det minsta skäl till klander eller missnöje, men väl dea stora fördelen för nämnde försam5 lio3, att erhålla utmärkta öch nitiska själasörjare. Ett valsätt sådant som det ryss antydde, hvari menniskovärdet erkännes och hvilket dessutom har den stora fördelen, att under en mycket lång tid i tillbaka vara användt, utan att några grundade skäl till anmärkningar emot detsamma förekommit, skulle jag för min del icke draga i betänkande g att i hela dela dess vidd föroröa; men då jag icko vågar boppas på kyrkomötetz medverkan härutinpan, vill jag ioskränka mig till aut på ground af det bärofvan auförda vördsammast bemställa: : att kyrkomötet måtts i underdånig skrifvelse i till kung). maj:t anhålla: j 1:0) att alla myndiga och välfrejdade personer. gom äro boende ino ett pastorat, mi ega rösträttighet att deltaga i prestval; E 2:0) att vid sådana val alla röster skola rik; nas lika samt afgifvas med slutaa sedlar, och 5 må ingen på grund af fullmakt eller annorledes utöfva valrätt för mer än en valberätti5 gad. Få eten TAC TAPIO TID GAS ; KTRS IRI TA NERTVR TAN GG KARMETY Vt Or S