Dagens Nyheter – 10 september 1868, sida 1

nNoOim, tryckt hos öndolf Wall Förslag om kyrkliga reformer. Vid kyrkomötets sammanträde i går väcktes flera förslag till genomgripande ändringar i de kyrkliga inrättningarne. Två såidane förslag blefvo ingifne af riksdagsmannen O. B. Olsson från Kristianstads län. Det ena af dessa handlade om en ny lag angående utträde ur statskyrkan. Motionen i sist angifna afseende lyder som följer: Bland föremål för svenska kyrkomötets omzo:gir torde böra sättas i alldrafrömsta rummet frågan om Dissenters ställning gent emot den bestående statskyrkan. Behbofvet af denna frågas skyacsamma lösning torde icks behöfva med månvga ord ådagaläggas; ty det är mer än tillräckligt kändt och till icke ringa del äfven erkändt; svårare framgtår frågens andra del, eller den om sättet för att på densamma gifva ett någorlunda tillfredsställande Svar, Lagutskottet försökte vid sisthållna rikamöto stt afgilv ett sådant svar, men erkände gjelft, genom sina mest framstående ledamöter, att det icke tillfredeställande lyckats i sina bemödanden. Riksdagers majoritet, ehuru erkännande utskottets uppriktiga välmening, fann sig icke keller fullt tillfredeatälld med utskottets förslag. Att riksdagen fann frågan på det högsta behjertansvärd, bevisas bäst deraf att ingendera kammaren afslog samma förslag, utan fördes diskussionen egentligen om yrkandena emellan bifall och återremiss, af hvilka mare vid den slutliga voteringen vann öfverand. Jag kan icke vara nog förmäten att tilltro mig lösningen sf en fråga, som lagutskottet med sin erkända juridiska skicklighet icke förmått nöjaktigt besvara; men då jag anser denra fråga vara en af: dem som icke kunna fslla och icke får eller bör lemnas ur sigte, innan den blifvit tillfredsställande löst, så, och för den händelse ingen annan skulle vid innevarande kyrkomöte vilja väcka henne till life, vågar jag aåzom min motion framlägga det af lagutskotte: vid sista riksdagen i utlåtandet Af 52 framställda förslag till författni. g angående främmande kristna trosbekännare och deras religionuöfning, hvarvid jag, dels på grund af egen uppfattning och dels med ledning af de under diskussionen i kamrarna gjorda anmärkningar, vågar föresiå vågra afvikelser från utskottets förslag för hvi!ka jag anser mig skyldig redogöra. I 8 1 anser jag stadgandet ö:verflödigt och ändemålslöst att hvarje sig bildsnde församling, äfven den som ansluter sig till ett redan i behörig ordning erkäpdt trossamfund, skall hos konungen göra ansökan och aflemra trosbekännelse och församlingsordaing. Å:o dessa bandlingar aflemnade, pröfvade och godkända för t. ex. ett romersk-katolskt eller ett baptistiskt religionssamfand med församling i Stockholm, så bör efter mitt förmenande samma godkännande gälla för alla blifvande församlingar i Sverige, som ansluta sig till katolska eller baptistiska religionssamfundet. Religionssamfund och försaniling böra här icke onödigtvis förblandas, då de tydligen äro olika begrepp. Icka heller fioner jag uttrycket i samma 8: ad å må sådan församling tillåtas innefatta hvad dermed å:yftas, nemligen laglig rättighet att bilda församling. Att kongl. maj:t i en författning gifver regeringen tillåtelse att tillåta församlings bildande, då föreskrifne prestanda äro å de sökandes sida fullgjorda, innefattar icke den garanti om frihet, som författningen synes erbjuda och som i en lagtext bör finnas. I 85 har jag infört ordet ceoffentligs, emedan jag enser främmande trosbekännare böra för sina enskilda gudstjenster och andaktsöfningsr pjuta samma skydd som statskyrkapvs medlemmar, att gamlas i Jesu namn omkring Guds ord hvar som helst, utan anmälan hvarken hos kronofogde eller annan polismyndighet. Att i8 9I föreskrifva bvilken handbok en svenska kyrkans prest skall vid sina förrättningar begagna, tyckes vara temligen öfveflödigt. I 8 13 anser jag barns ålder kunna ändras från 15 tll 10 år af den orsak att erfarerheten visat det barn redan vid denna ålder kunna hafva en religiö3 öfvertygelse och jag tror åtminstone att de, icke böra mot sin vilja af lagen tvingas in i ett främmande religionssamfrund. Några andra afvikelser från lagutskottets förslag har jag ock tillåtit mig, hvilka icke torde behöfva särskildt motiveras. Paragraferna 15 och 16 synas mig allt för stränga, särdeles den sistnämnda, helst vederbörande embetsmyndigheter i de der afsedda fall ju ega rättighet att förelägga särskilda viten efter omständigheterna; dock har jag icke tilltrott mig att på egen hand föreslå några ändringar deri; men boppas dock att kyrkomötet skall finna skäl till förmildring af bestämmelserna åtmingtone i 16 S, som hufvudsakligen är af blott polissatur. oooUtan att göra min motion mera omfattande än alldeles nödvändigt är, vågar jag på grund af det här ofvan anförda vördsammast hemställs, att kyrkomötet vill: för sin del förena sig om och till kongl. maj:t i underdånig skrifvelse ötverlerana följande förslag vill författning etc. Härefter följer sjelfva lagförslaget, hvilket är lika med lagutskottets till förra riksdagen afgifna och då af oss meddelade förslag, utom i de ofvan omnämnda paragraferna. Ef. IA UR oo FR