Dagens Nyheter – 10 september 1868, sida 1

På L. J. HIERTAS förlag ha utkommit följande nyheter: HKYLBERG, J., Anteckningar rörande Landtibruket och dess binäringsr uti England, Skottland och Tyskland, samlade under sommaren 1867 och inlemnade såsom reseberättelse till Kungliga Landtbruksakademien. Pris 2 rdr. NATHORST, HJ., Det Skottska Plöjningssättet eller anvisning till till tegplöjning och drilluppläggning. Med 16itexten intryckta figurer. Andra tillökade upplagan, Pris 75 öre. Innehåll: ä Mapitlet. Tegplöjning. Allmänna grunder. Tegarnes läge. Tegarnes bredd. Tegarnes längd. Tegarnes kuller. Vändtegar. Praktiskt utförande. Teguppfårning på åker. Teguppläggning. Omkastning. Plöjning af partegar. Plöjning af dubbla partegar. Dubbel teguppläggning. Nedklyfning. Isärfällning. Tegliggning på vall. — 2 Mapitlet. Tvärplöjning. Tillägg: De olika plöjningssättens användande. Träsvtesplöjningarne. Öfrig behandling af teglagd äker. — 8 Hi apitiet. Prilluppläggning. Enkla drillar. Dubbla drillar. NATHOÖORST, HJ., Anvisning till anläggande af SlåtterNA och Betesvallar. Pris 75 öre. I. Om anläggandet af ständiga ängsoch betesfält. 1. Vigten af goda odlade ängar och beten. 2. Hvad skallutläggas till ständiga gräsfält? Fördelarne deraf äro: a) En högre sädesafkastning. b) Dyrbarare säden kunsa odlas. c) En bättre indelning af fälten kan vinnas. d) Bättre bete erhålles. e) Kreaturen erhälla ett bättre skydd. 3. Huru bör en åker beredas till ett godt gräsfält? a) Fältet måste grunddikas eller dräneras. hb) Fältet bör kalkas eller merglas. ec) Fältet bör välrensas från rotogräs. d) Fältet bör erhålla en grundlig brukning. e) Fältet måste rikligen gödedlas. 4. Om igensåning till gräs. Om griisfiältets behandling. 5. Om betesfältens gödsling. a) Ladugårdsgödsel. b) Benmjöl. c) Guano. d) Kalkpudrett. kalk och träaska. e) Flytande gödsel. Häwru ofta böra gräsfälten gödslas? — IL Öfversigt öfver de vigtigaste griässlagen. Tabell öfver grisens blomningsoch frömognadstid. Öfriga foderväxter för vallar. Tabell öfver myllning. Tabell öfver gräsfröets vigt och beskaffen het. — III. 1 Val af griäströblamdningar till slåtter och bete. 2. Gräsfrösådd till fröskörd. Tillägg. HAE iga priser på anförda frön. TIHORST, HJ. Praktisk Gödsellära efter d:r Emil Wo, Professor och Töreståndare för den Kemiska Försöksstationen vid Hohenheim, med åtskilliga tillägg. Pris 1 rdr. Författarens Förord: Länge har jag funnit att ett arbete, som fullständigt redogjorde för de olika gödningsämnenas värde och fördelaktigaste användande, varit af behofvet synnerligen påkalladt; och temligen länge har min afsigt varit, att genom något gjelfständigt arbete öfver ifråavarande ämne söka afhjelpa denna brist. Då jag emellertid fick läsa Emil olffs nyligen utkomna Gödsellära och fann att densamma med några. förändringar och åtskilliga tillägg, skulle förträffligt motsvara våra förhållanden och tidens fordringar, så har jag vidtagit denna öfversättning med nödiga tillägg och uteslutningar, som härmed öfyerlemnas 1 de svenska jordbrukarnes händer; och hoppas jag att densamma skall vara en god hjelpreda för mina yrkesbröder, såväl då frågan gäller de olika gödningsämnenas rätta behandling, värdering och användande, som ock att bibehålla och föröka den bördighet hos den odlade jorden, som utgör ett af de väsentligaste vilkoren för ett lönande åkerbruk. HEJ ERBS, I. IL, Bim mMolning och Tjärufabrikation, jemte metoder och maskiner för Trädupptagning och sStubbrytning. Med 110 i texten intryckta gurer. 2 rdr. Detta arbete har till ändamål att, genom angifvande af de mest användbara metoder för kolning och tjärutillverkning samt i sammanhang dermed stående biprodukters tillgodogörande, för vårt lands skogsegare bekantgöra de medel, som stå till buds, att vare sig i stor eller liten skala, tillgodogöra sig den mängd stubbar, rötter och vindfällen, som förefinnas i våra skogar, samt derjemte, hufvudsakligen hvad tjäran beträffar, åstadkomma en vara, som betalas med ett högre pris än vanligen nu erhålles. innehåll: Företal. — Om trädets fysikaliska och kemiska beskaffenhet. — Träkolning. — Kolning under rörlig betäckning, — Milor med tillgodogörande af tjära etc. — Tjärufabrikationen. — Allmänna reglor för anläggande af tfjärvgnar. — Allmänna reglor för tjärubränning. — Beskrifning öfver tjugo olika tjärugnar i Ryseland, Österrike, Frankrike m. fl. Jänder. (Med illustrationer. — J. L. Rejmers patenterade tjärugn. — Åtskilliga metoder för vinnande af björktjära. — Beskrifning öfver björktjärufabrikation i de Byska kronoskogarne. D:0o d:o lerkärl för tillgodogörande af björktjära. D:o d:o björktjäruugnar. D:o d:o björktjärugropar. — Åtskilliga metoder och maskiner för trädupptagning och stubbrytning: Vridbommen. Den Schweiziska aldteufeln. A. Schusters Waldteufel. De Bernska och Duhamelska häfstångsmaskinerna. Häfstångsmaskin af Hassenfrotz. Den Gangelloffska stubbrytningsmaskinen. Den Mitterbacbska stubbrytningsmaskinen. Den Schusterska stubbrytningsmaskinen. Den Glöcknerska stubbrytningsmaskinen.