Dagens Nyheter – 29 augusti 1868, sida 3

— — försvara min morbror. Men han drager mig. till sig, och ni håller mig tillbaka, han håller. mig tillbaka och ni drager mig till er. Må: denna strid, som utkämpas i mitt hjerta, en gång taga ett slut. Ni har anat, eller huru, att jag i dag, vid denna timma, skulle ha behof af att säga er hvad jag nu sagt? Tack, min vän. Och med en rörande enkelhet lutade Valentine sitt hufvud intill min axel. Då återtog hon med lägre, knappt hörbar röst: — Maurice, jag älskar er och jag är rädd ... Tag mig snart! Jag tryckte en kyss på hennes panna, och i det jag slog min arm omkring aennes lif, yttrade jag: — Valentine, det val, ni skulle göra, om ni vore min maka, gör det nu genast. Er morbror till och med skall gilla ert beslut. — Ack! min vän, om vi visste hvad som försiggår inom mig! Jag vill icke bedja någon annan om en uppoffring, hvaraf jag cj sjelf är mäktig. Jag skulle vilja beundra er båda lika mycket. När ni rest, kunde ingenting längre qvarbålla mig här; jag följde efter er till Bri-enne. Nu erfar jag en frestelse, som förskräcker mig, att vilja såsom min morbror, att handla såsom ban. Jag skulle bryta mot mitt samvetes bud, om jag öfvergåfve honom, likasom jag å aidra sidan skulle ha förrådt nin kärlek, om jag icke följt er... Denna atton, i morgon, kunna händelser inträffa som ställa er i våra fienders leder... våra fienders, hr Gou aults och mina... . — Ni öfverdrifver. min vän, min dyra brud ... På så olika botten sstå icke jag och herr Gouault. (Forts.)