Dagens Nyheter – 29 augusti 1868, sida 2

DEN HVITA. KOKARDEN. Af LOUIS ULBACE. (Öfversättning af PBHR EDVIN STENFELT.) (Forts. fr. föreg. nir) XI. . Napoleon stannade i Troyes tre dagar. Man har på många sätt sökt förklara detta dröjsmål i en stad, hvars befästningar voro så obetydliga att icke en3 det aldra minsta motstånd skulle ha kunnat göras mot ett fiendtligt anfall. De allierade, öfverflyglando vår armå till höger och venster, fortsatte marschen mot Paris; kejsaren stod qvar i Troyes, lik en viljelö3 varelse, orolig, förvirrad, midt ibland en missnöjd befolkning, som gömde undan sina lifsmedel för våra hungriga soldater, tillslöt sina portar för dem, under det att desertörer blefvo mottagna i husen, samt utspredo och förstorade de nedslående rykten, hvilka esomoftast uppstodo om tillståndet i armån. Hade väl utgången af slaget vid Rothidre förlamat kejsarens kraft? Var han ej merai stånd till att handla med samma snabba beslutsamhet, samma djerfva klokhet som förr? Hade han nu blifvit försatt i detta tillstånd af trötthet, då man förtviflad faller ned på vägen, utan att bry sig om någonting, öfverlemnando åt omständigheterna, åt slumpen att handla i ens ställe? Månne han — likasom dessa soldater, hvilka efter att hafva hållit stånd, då drufhaglen sprutades ur Ryssarnes kanoner, dukade under för snön på vägen från Moskwa och lade sig ned för att dö, utan att vilja marschera längre — hade öfvergifvit sig sjelf? Ända långt in på natten gingo folk af-och an framför porten till det bus på Temple-gatan, der Napoleon bodde, väntande att få se honom