EET LEE ISA. flera timmar rågon gå uuder mig. Kejsaren fick ej heller rjuta af sömnen. Det var han som promenerade af och an i sitt rum. Han öppnade fönstret. Hvad såg han på? Den mörka landsvägen eller kanske eldarne från det på afstånd befintliga lägret? Måhända också han lyssnade, för att höra om da bullersamma ryssarne kommo tillbaka? sa SS sökte han på den dunkla natthimlen upptäcka sin försvunna stjeroa? Han tillslöt fönstret; jag hörde huru ban släppte ned rullgardinen och återtog sin promenad. Vi båda vo:o de enda som vekide; troligt är emellertid ått jag som ade förr än. an. När jag åter uppslog ögorer, begyste redan dagen gry. Min far var upp tigen. — Kejsaren bar lemnat prestgården, yttrade. han till mig. S3 här den depesch on skall lemoa till prefekten i Troyes. Coco kar fått smörja sig med batfre. Da förstår väl aut jag inte bryr mig om att ta vägra josthästar. Vi begagna samma krestur, som drog 033 hit, och det skall icke gå långsammare för det. Valertine är färdig, vi vänta eadast på dig. Plötsligen ljödo karonskott i våra öron. — Hör! Nu börjar jagten. Det tyckes, som hade de allierades armå varit alltför nära bögqvarterct. Kejsarea tager nu slottet i basittning, och dit är derför man vill ressopa omgifoirgarne. — Han läser alt påträfa många lik i slottsparken. (Furts.)