Dagens Nyheter – 25 augusti 1868, sida 3

I en officlös korrespondens från Berlin a den 17 dennes till en i Hamburg utkommandt tidning yttras på tal om franska diplomatien: verksamhet i anti-tysk riktving: Den napole: onska diplomatien fortfar att med rastlös ifver påpeka de faror, hvilka förmenas skola uppstå genom Preussens äregirighet. I denna riktning arbetas outtröttligt vid hofven i Köpenhamn och Stockholm, i Amsterdam, Brissel och Bern. Med den största uppmärksamhet aktgifver man i Paris på den konflikt, som hotar att uppstå mellan Tyskland och Ryssland i anledning af det ryska nationalpartiets fanatism mot de tyska Östersjöprovinserna. En lika stor verksamhet utvecklar den franska diplomatien i Wien och Pesth för att utmåla de faror, hvilka hota den österrikisk-ungerska monarkien af ett förment ryskt-prenssiskt förbund. Den napoleonska politiken tyckes betrakta den hållning, som den 1863 iakttog mot Ryssland, såsom det största felgrepp, hvartill den någonsin gjort sig skyldig. Frankrikes planer voro då långt mindre riktade mot Ryssland än mot Preussen, som hade afslutat den bekanta konventionen med hofvet i Petersburg angående det polska upproret. Napoleons plan misslyckades, derför att han icke kunde förmå Österrike och England till aktivt deltagande i de dåvarande förvecklingarne. Från den tiden tyckes en oläglig brytning hafva uppstått mellan kabinetten i Petersburg och Paris, hvilka annars då och då hade stått i ett intimt förhållande. Men nu uppbjuder kejsar Napoleon allt, för att ställa sig på bästa fot med Ryssland. Frankrikes nuvarande hållning i Östern är endast ett medel till att Jåta den ryska diplomatien känna, af huru stor betydelse Frankrikes vänskap bör vara för den. Resultatet af detta diplomatiska fälttåg låter naturligtvis icke förutse sig, men det är tydligt, huru mycket skall bero på dess utgång. Från Wilna skrifver en tysk guvernant, född i Königsberg, att det mycket omtalade barbariska förbudet mot polska språkets talande, till och med i husliga kretsar, såväl som de hårdhjertade stadgarna för förbudets öfverträdande bokstafligen tillämpas. Angifvaresystemet står der nu i sin högsta blomstring ocn böter — en enda person fick en dag erlägga 400 silverrubel — inflyta i mängd till den ryska polisen. Vid ett tredje öfverträdande af förbudet följer utvisning ur staden. Brefskrifverskan tillägger, att i den vackra staden och trakten råda en verklig kyrkogårdens stillhet, en ytterst dyster sinnesstämnirg. Allt offentligt lif har upphört, musik och konserter hafva förstummats, hvar och en håller sig inom sin närmaste familjekrets. Att fruntimmerna icke få begagna svarta kläder än gammalt nytt; nu för närvarande får man icke heller begagna grå. Brefskrifverskan sjelf, som nyligen begagnade en från Königsberg medförd grå sidenklädnivg, löpte fara att blifva häktad såsom revolutionär. — Tillståndet i landet måtte under sådana omständigheten vara olidligt och de arma innevånarne äro djupt att beklaga.