Dagens Nyheter – 22 augusti 1868, sida 1

Hirig eller fred? l Såsom ett motstycke till vissa franska tidningars alarmerande krigsrykten, medI dela vi här nedan en ur preussick källa härTytande framställning af sannolikheterna för och mot ett krig mellan Frankrike och Preussen. På en och annan öfverdrift när, som tår skrifvas på nationalitetens räkning, I Synes det oss, att författaren i öfrigt temlisen sundt bedömer sakernas ställning. Han yttrar: De oroande rykten, hvilka från Paris — dels genom vissa tidningar, dels genom enskilda bref— utbredas om ettnära förestående krig, tillvinna sig inom väl underrättade kretsar i Berlin alls ingen eller högst ringa uppmärksamhet. Napoleon är vid sin äldesr, med sitthelsotillstånd och vid sina finanSe.rs nuvarande ställning icke böjd för att unlåta sig på ett ändamålslöst krig, ty insen tysk regering anropar honom om hjelp och de sydtyska ultramontana Organernas oväsen har svårligen den betydelse, att det kan framkalla en fransk intervention. Och framför allt är ett krig med det nuvarande freussen eller Nordtyskland just ej något lekverk. Så länge Frankrike icke har någon bundsförvandt för ett krig mot Preussen, står heller icke ett sådant för dörren; ty ett nederlag för fransmännen skulle genast ha en koalition mot Frankrike till följd; Frankrike, och det vet kejsaren, skulle genom en seger i Tyskland vinna föga, utom ett bländverk, under det attettnederlag skulle komma att hota Napoleonska dynastien. Ett nederlag för den preussiska hären skule åter ha en stegrad nationel energi till följd, men alls icke utöfva något inflytande på de dynastiska förhållandena; annorlunda är det i Frankrike. Under det vulkaniska tillstånd, som råder i det franska samhället kan ingen förutsäga, att så eller så skall det bli; men vissa grunder för bedömande af möjligheten af en fransk invasion i Tyskland äro dock för handen. Hvar skall man söka Frankrikes bundsförvandter till ett krig mot Preussen? Holland eller Belgien? Båda dessa länders regeringar skola tänka sig två gånger för, innan de afsluta förbund med krigiska syften. Om Englands hållning i ett sådant fall behöfver man icke tala. Schweiz? Folk och regering tänka icke på att uppgifva neutraliteten. Italien skulle på sin höjd kunna förmås till en neutralitet. Preussens försvagande ligger fjerran från hvarje italiensk politik. Om Österrikes ställning har rikskanslern v. Beust nyligen uttalat sig: det österrikiska författningssystemets utveckling och bestånd förutsätta freden gåsom en nödvändighet. Detta hafva ock de ungerska officiösa tidningarne under senaste tiden återupprepat och på det bestämdaste uttalat. Att den preussiska regeringen endast är betänkt på fredens upprätthållande, derom torde näppeligen finnas något tvifvel. Föröfrigt stå för närvarande inga politiska frågor på dagordningen, hvilka skulle kunna gifva anledning till en brytning mellan de europeiska regeringarne. SEK NSU ANNES VN NS EEE RER