Dagens Nyheter – 18 augusti 1868, sida 3

— Ni är i full rustning, Maurice, märker jag... Således begifver ni er ut i striden? — Ja, min herre. — Säg honom då, käre morbror, att han be går en galenskap, stammade Valentine. Herr Gouaults kallblodighet beröfvade den stackars flickan all förmåga att beberrska sig. — Jag anser att han gör klokt, min vän... Det är så bra att vara kouseqvent. Jag lider deraf att jag icke har denna egenskap... Min plats är icke i Frankrike... jag kom hit alldeles för tidigt. Det är ovärdigt en man att under närvarande förhållanden lägga armarne i kors och vara overksam; och likväl kan jag ingenting taga mig till. Icke vill jag gerna, förstår ni, skjuta på mina gamla vänner, som jag förvärfvade under den tid då jag sjelf tillhörde Cond63 armå, och icke heller kan jag öppna portarne för dem. Ack, er revolution! den har vändt upp och ned på allting. Hvem af os båda är förrädare? Ni gör klokt, Mau-, rice — ack! om jag kunde följa ert exempel. Han kastade gin hatt och sina hand:kar på en stol samt begynte gå af och an i salongen. Valentine darrade så häftigt, att det endast var med möda hon kunde hålla sig uppe. Herr Gouault närmade sig mig efier en stud. — Jag önskar att allt må vara af. jordt, in-: nan ni hinner fram till Napoleons här, sade han till mig med djupt allvar. Hvart styr ni först kosan? — Till Brienne, — Lycka till på färden... Socå, omfamna honom ru, Valentine, ban är din bror... Vi kunna icke bjelpa att han ej bar samma å:igter som Vi... men den dag skait komma då vi bli ense. (Forts.)