kejsardömets början hvarje år vuxit; unde: de 5 första åren gingo utgifterne upp til 1,928 mill:r francs pr år, under de fem föl jande till 2,022 och under de 5 sista til 2,227. Ludvig Philips regering utgaf unde! åren 1832—46 19,038 millioner francs d. v. s. ungefär 12 milliarder mindre än kejsardömet gjort under motsvarande tidrymd. Den kejserliga regeringen har naturligtvis ej kunnat lemna dessa uppgifter obesvarade, i synnerhet som de helt naturligt kunna gifva anledning till en mängd för henne obehagliga eller kanske till och med farliga frågor. Ej nöjd med att genom sina organer blamd pressen såväl i Paris som i provinserne hafva låtit angripa den Hornska pamfetten, lät hon genom en af sina anhängare, August Vitu, utgifva en motbroschyr, med titeln: Kejsarrikets finanser, Svar på hr Horns pamfdett, Denna skrift aftrycktes ord för ord i de officiela tidningarne. Men hr Horn blef ej svaret skyldig. Fan utgaf utan dröjsmål sin helsning till den tredje milliarden, hvaruti han medger att han haft orätt och ber sina läsare om ursäkt. Ja, jag bekänner det uppriktigt, heter det i denna nya broschyr, de offentliga utgifterne äro större, bördan af skatterna mera tryckande, det förderfliga infytandet på Frankrikes politiska ställning, dess välstånd, dess andliga utveckling ännu större, samhället sväfvar i ännu större fara, reformen är långt mera trängande, än man kan ana af kejsarrikets balans och vanligen tror vara fallet. Ilärpå öfvergår författaren till en vederläggning af sin ofiiciöse motståndares uppgifter och visar på ett lika qvickt som dräpande sätt att hr Vitus påstående, att utgifterna blifvit minskade, ingalunda är sannt, utan att de tvärtom ganska betydligt tilltagil, så att de, om man till dem lägger kommunalskatterna och konskriptionen, under de sista åren utgjort ej 2,200 millioner om året, utan 3,000 millioner francs (ungefär 2,250 millioner rdr). Antar man nu, att i Frankrike finnas 10 millioner familjer som betala skatt till staten, så får man för hvarje familj en summa af 300 francs (225 rdr) om året i kronoutskylder. En fransysk familjs årliga inkomst utgör i medeltal ej mera än 1,500 francs; af denna summa slukar det allmänna således ex femtedel. Men härtill kommer en