rättning om att få den förrättningsman han begär, hvilken rättighet inskränkis genom förnyade nådiga skiftesstadgar, måtte småningom upphöra, heldst hvarje tjensteman, som erhåller ordinarie plats måste antsagas kunna utföra derstädes förekommande och till tjensten hörande göromål; och att t:li förenämnda aflöningar anväades hvad som besparas genom indragning al ena styrelsen, utgående anslag till skogsstaten och ekonomiska karteverket, andre landtmätarelönerna och så stor del af bränvinsmedlen, som antagligen erfordras för att genom hushåliaingssällskapea insamla uppgifrerna för jordbruksstatistiken. Hufvudsskliga fördelarne af en sådan omorganisation skulle enligt min tanka blifva: att riket äfven för framtiden hade, hvad det ej kan undvareg, en tjenstemannakår, som vore spridd öfver hela landet, kunde utföra förekommande landtmåterigöromål, vårda och indela skogarne, underhålla ekonomiska karteverket och jordbruksstatistiken ; att landets skogar antagligen kunde, som sig bör, vårdas och indelas, hvilket ej kan medbinnas af den fåtsliga skogseller jägeritjenstemanpnakåren; att rikets ekonomiska karteverk kunde fullbordas inom kortare tidrymd än nu är fallet samt framgent underhållas; att jordbruksstatistken kunde blifva tillförlitligare och, bvad den bör vara, en årlig uppgift på rikets jordbruksafkastoving m. m; att landtmäterioch skoasatyrelsen kuvde erhålla full sysselsättniovg och sådana fasta platser att deras framtid vore betryggad; och att staten genom att bespsra utgifterna för ena styrelsen och att ordoa föråållandena på ofvan antydt zätt, skulle få ofvannämnde arbeten sannolikt väl och ändzmålsenligt utförda, utan att behöfva lex na några nya anslag. Men skulle, emot förmodan, oöfverstigliga hinder finnas för skogsoch landtmäteristaternas förr eller senare sammanslående, synes dock riket ändå böra indelas i t. ex. 100 lsndimäteridistrikter och basättas af landimätare, med de skyldigheter och rättigheter utom i afseende å rzkogarnes vård och indelning, hvilka ofvan pämnas. Då emellertid hels denna fråga fordrar en mycket grundlig bebandling och då dessa mina rader blott antyia min åvigt buru frågan ungefärligen bör ordnas, vågar jag nu endast föreslå: att landtmäteriföreningen måtte låta bestyrelsen affärda en underdånig skrifvelse och deri, med anförande af hvad som nu hbufvudsakligen förekommit och i allmänhet gillats af förenivgen rörande landtmäterikårens omorganisation och verksamhet, underdånigt anhålla att kungl. maj:t täcktes inåder tillsätta en komitå, bestående äfven af några landtmätare, helst från skilda delar af riket, för att utreda alla på frågan inverkande förhållanden, och afgifva förslag, samt låta bero med frågan om indragning af öfveringeniörgoch andre landtmätaretjensterna intill dess komit6as utlåtande hunnit inkomma. Stockholm den 3 aug. 1868. J. E. Nyström.