Dagens Nyheter – 11 augusti 1868, sida 2

ledning till mindre undran och förvåning hos henne än hos mig; men min far ville icke lemna någon direkt förklaring; han endast förbjöd oss alla på det mest bestämda sätt att för någon, eho det vara månde, omtala denna tillökning i familjen. Flickan var knappt några månader gammal; man insvepte henne i en vid kappa, för att dölja henne för grannarne, som icke blofvo litet öfverraskade, när de fingo se 0s3 anträda en resa i vagn. Vi fortforo att åka större delen af dagen. På den tiden sprungo hästarne mindre fort än nu; de hade inga jernvägar att täfla med. Vi stannade i en by, för att äta middag. En svartklädd gubbe, som tycktes vara en gammal bekant till min far, mottog oss med öppna armar. — Är det här sköterskan bor? frågade jag. — Här är hon! svarade min far, i det han skrattade ganska godt. Följande dagen kommo vi tillbaka till Troyes. Tjensteqvinnan förde med sig ägg, smör, äpplen och en lefvande höna, vid hvars åsyn jag alldeles glömde bort rain nya syster. Jag ämnar icke, min vän, fortsätta att spänna er nyfikenhet och lägga an på en allt större dramatisk effekt. Tvärtom vill jag genast låta er veta hvad jag först långt sednare erfor. En af våra grannar, jag kan säga en vän till min far, ehuru han tillhörde en mycket gammal familj, herr Jacques Gouanlt, hade emigrerat; och det var han som, med fara för sitt lif, i hemlighet återkommit till Troyes samt en natt klappat på vår port, sägande till min far: — Cerbonnet, se här min systers barn. Modren är död. Hvad fadren angår, lefver han! men jag skall döda honom, såvida han ej dödar mig. Tag hand om den värnlösa; jag vill ej att hon skall bli lemnad åt sitt öde i ett