d undervisningsverket, så blefvo å andra slåan denna likställighet eller till och med, som et ville tyckas, för hennes principat, under edagssammanträdet anförde icke blott bibliska, van ethiska och poetiska, historiska och till ch med mytbologiska grunder. Det var egentgen den förste tal. derna dag, hr Tång, som sitt mantr ordade om Idun, Frigga och Mararetha, den störste man i Norden; talade m småhistorier om sin mamma och sig sjelf; arvade för att låta qvinnan uvuderkastas detta nördande examensmaskopi, som förqvätver let inre lifvet och ingenting annat är än legaiserad dårbusmässighet, samt antydde ganska ,estämdt, att endast de manliga lärarnes afundjuka är det som lägger hinder i vägen för att jvinnan skall intaga högsta platsen i skolan. — Nästan ännu mera högståmdt, i formen af en nymnartad cantilena sjöng hofpredikanten Steinmetz qvinnvans lof. Han började vid brunnen i Sichar och slöt vid Stockholms seminarium, der tal. sjelf utransakat och funnit hennes synonerliga lämplighet för den högre undervisningen och hennes förmåga att sätta sig in i äfven sådana läroämnen som t. ex. mathematik. Tal. förordade likväl icke qvinnans upptagande i skolrådet, hvaremot han gerna önskade henne till biträde åt skolrådet. — Äfven pastor Cygnus från Finland yttrade sig, om än mindre vältaligt, i samma riktning. Å andra sidan uttalades kraftiga motsägelser mot de öfverdrifter, som låtit sig förspörjas hos några talare, af lektor Blomstrand, som förordade qvinnans användande såväl i skolan sam öfverallt annorstädes, som detta endast på grund af den duglighet hon visade sig ega, icke på grund af hennes egenskap att vara qviona. Han trodde likväl svårligen, att åt henne kunde anförtros det vigtigaste och ansvarsfullaste af alla uppdrag, uppfostrandet af en hel kommuns ungdom. I samma riktning talade skolföreståndaren Rohde från Göteborg, hvilken ironiskt yttrade sig till och med vilja se qvinnan som -skolinspektör, eftersom de herrar inspektörer, som fört hennes sak, sjelfva medgifvit att kärleken, en i deras kall ganska nödvändig egenskap, vore större hos qvinnan. Tal. ansåg att för liten vigt blifvit lagd på den pedagogiska sidan af saken. Qvinnans utmärkande egenskap vore känsla, då mannens vore förstånd och reflexion; de qvinnor, som under en lång tid förträffligt utföra sitt kall, förlora efterhand sin qvinliga karakter. Med åberopande af den gamla satsen om vår nations trögbet och hetsigheter, påminte tal. att i den allmänna meningen dugde qvinnan för några år sedan till ingenting alls, nu skall hon duga till allt. Hr Rosenberg, som ansåg flera af de yttranden, hvilka blifvit fälda under denna debatt, vara förolämpande mot skollärarne, protesterade alvarligt mot dem, som icke ville låta hvar sak gälla för sig. Han gjorde full rättvisa åt qvinnans egenskaper och förtjenster om undervisningen, men vände sig med skärpa mot påståendet om examinerandets obehöflighet eller dårhusmessighet. Då maunen för att erhålla en plats som lärare måste gå 3 år på seminariet och styrka, att han dragit nytta af denna undervisning, skulle då qvinnan blott behöfva styrka att hon vore qvinna? — Det lifliga bifall, som åtföljde tal:s framställning visade, att hans åsigter var större delen af mötets. Utom flera andra talare på denna sida, såsom hrr Uddgren, Pettersson och Sahlin, bör företrädesvis rämnas prosten Augustinson, om hvars humoristiska och i formelt hänseende särdeles briljanta föredrag jag beklagar att utrymmet här icke tillåter att gifva en föreställning. Man behöfde icke, menade tal. insätta qvicnan i skolrådet, hon hade varit der alltifrån den dag skolstadgan tillkom genora det inflytande hon utöfvade på mannen. Qvinnan vore icke lämplig i de högre gossklassern af många skäl, men isynnerhet derför att vid 11—13 års ålder börjar karakterssättningen hos gossen, men vid den tiden äro radiationerna i qvinnans själ icke lämpliga för honom, som skall uppfostras till en man icke till en qvinna. Förlärarinnor lika väl som för lärare böra föregående prof fordras. Hufvudsaken vore att skolan och alla dess afdelningar vore väl skötta. Byråchefen Bruln, som redan förut upplyst att i Sverges folkskolor funnos anstälda 149 ordinarie och 62 extraordinarie eller tillsammans 211, samt i småskolorna 1,209, sålede: 1,420 lärarionos, afslöt diskussionen med ati både från billighetens och lagens synpuukt ogillg den äfven i bestyrelsens program understödda satser, att en lärarinna bör fås för billigare pris än en lärare. Lika arbete bör här son annorstädes betinga lika pris Utrymmet förhindrar för dagen någon fram ställning af den ganska intressanta diskussione! om folkhögskolors inrättande i Sverge hvilke: PP ARP RP ER ST REA