Dagens Nyheter – 29 juli 1868, sida 3

mig, att kan nu kommit underfund med orsaken till den korg man förärat honom. Redan vid första rätten öppnads kronofogden fiendtligheterna gevom att på det kraftigaste protestera mat åsiut om grön Oppans smakligaste ingr r. Det gjorde mig verkligen ondt att han skule tagi sakerna på det sättet, och jag är fullt förvissad om att havs groll mot mig skulle bafva upphört, om han kunnat läsa i mitt bjerta, om han kunmat höra des tysta suck: hederliga kro:ofogde, tag henvel Jag skänker dig henne af allt mitt hjerta. Men han såg i mig endast des lyckliga rivalen, och hans sårade fåfänga kunde icke lördraga detta, Hans dåliga lynne röjda sig i aa hans ord, i allt han3 görande och tåtande! han affekterade att alldsles ignorera Aunn,atticke bjuda henne något, att. afslå allt hvad hen bjöd och att id rigt kurtisera en fal qvinna, som han hade till höger om sig. Detta urdföll icke Anna; hon njöt deraf och hon delgaf mig sina intryckt m2delst förstulaa ögonkast. Da täcker dig kanske kronofogden så-om en mycket obesaglig persou? Visst icke. Det var en man i sin å!ders tulla kraft, storväxt, lju:lett, med hög pauna, lifliga ögvu O:h passabel hållaing, med ett ord, ett gausla vackert exem plar af småländuivg. (Fort:.) ( Förstgtighet. Tvenne brottslingar, son voro dömda tiuldöden, sutto tillhopa iett fångelrse Den af dem, som sist skulle aflifvas, blef oförmo dadt illa sjuk. På det ätt han ej raktta undsklip pa sin dom, lät magistratin utfärda följande: sÅ det skäl att missdådaren Aaton Msler lätt kunde dö före sia dölj så avall hic först afrättas