Vår vandring genom konstutställningen är nu slutad. När vi här i en blick sam manfatta allt det sevärda, som utställningen visat oss, och samla de intryck, vi under denna genomvandring erfarit, så kunna vi, såsom ett totalomdöme, om utställningen ej säga annat, än att den i sin helhet visserligen ej är något särdeles utmärkt; att det varit bättre om åtskilligt, som der finnes exponeradt, aldrig blifvit utstäldt till offentlig granskning, såsom saknande i sig sjelft allt konstvärde och utan att kunna sägas innebära några glädjande framtidslöften; — men att der likväl förekommit mycket, som för konstvänner varit en källa till sann njutning och glädje. Hvad anmälaren särskildt beträffar, så har han i denna utställning, liksom i föregående; sett mera på hvad man sträfvat till, än hvad man ernått, laggt mera märke till det oupphunna målet, än den tillkämpade positionen; — och ur denna synpunkt betraktad samt med erinran dessutom deraf, att vår konst, så att säga, så nyligen blifvit uppväckt från de döda, att den ännu lefver sitt ungdomslif, ej hunnen till mannaålder och mästerskap, innehåller denna utställning åtskilligt, mycket till och med, som är funnet på den rätta vägen och der äfven kan tjena som ledstjernor för det konstnärsslägte, som växer till. Slutligen, innan vi nedlägga pennan, anse vi oss böra fästa vederbörandes uppmärksamhet på det i mer än ett hänseende önskvärda uti, att utställningen hållas öppen åtminstone en vecka efter den förut bestämda tiden, eller en vecka i augusti, ty säkert är att många, som då af annan anledning komma till hufvudstaden, med nöje skulle besagna sig af tillfället att göra ett besök i konstakademiens hus för att betrakta de konstverk, som sedan spridas ut i alla värderstreck. Chippus.