Dagens Nyheter – 28 juli 1868, sida 2

Ofverläggningsäimnen vid allmänna landtbruksmötet. (Forts. fr. AZ 1081.) III. Husdjursskötsel och nejerihandtering. 16. Finnas några bestämda inhemska hästracer, gom förtjena en synnerligare uppmärksamhet såsom företrädesvis tjenliga för landtbrukets behof, och hvilka äro de? 17. Bereda statens stambolländerier och stamschäferier, på sätt de för närvarande äro organiserade, landets noskapsafvel de fördelar, som med dem ufses, eller kan detta mål genom andra åtgärder fullständigare ernås? . 18. Då erfarenheten gifvit vid handen, att kreatur af inbemsk race uti mjölkrikhet tåla jemnförelse med de flesta hit från utlandet införda, hvaremot dessa senare i allmänhet ega företräde såsom gödkreatur, frågas, om genom korsning emellan dessa olika racer en förening af nämnde egenskaper kan vinnas utan intrång på mjölkafkastningen, och hvilka af utlandets racer, som lämpa sig för detta ändamål bäst inom olika delar af vårt land? 19. Hvilken erfarenhet har vurnits rörande under senare år införda får af Rambouillet, Oxfordshiredown, Cheviot m. fl. racer; hafva de visat gra företräden framför andra här förut befintliga 20. Hvilka svinracer hafva visat sig vara under här varande förhållanden förmånligst? 21. Hvilka förfaringssätt vid fodrets beredning hafva visat sig vara de under olika förhållanden tjenligaste? 22. Har inrättandet af bymejerier motsvarat det med dem afsedda ändamål? Huru hatva de blifvit af vederbörande hushållningssällskap understödde, och huru äro de organiserade? 23. Hvilka framsteg och förbättringar hafva under senaste åren egtrum inom mejerihandteringen ? Hvilken erfarenhet bar vunnits om den s. k. Swartziska mjölkhushållningsmetoden? IV. Skogshushållning. 24. Då en ändamålsenlig skopsskötsel är för näringarne i allmänhet och landtbruket isynnerhet nödvändig, huru kan en dylik skogshusbållning inom vårt land allmännare Åvägabringas samt för framtiden betryggas? Kan detta åstadkommas endast på öfvertygelsens väg, utan att lagstiftningen bestämmer något om den enskilda skogshushållningen? 25. Ar undervisnirgen i skogshushållning, sådan Jen inom landet meddelas, fullt ändamålsenlig 26. Har på de orter, som lida brist på skog till bränsle, bränntorf blifvit allmännare begagnad? Med hvilka fördelar eller olägenheter har detta skett? Och hvilka sätt för bränntorfvens beredning bafva under olika förhållanden visat sig fördelaktigast? V. Binäringar. 27. Kan bränvinstillverkning anses såsom en för jordbruket gagnelig binäring? Vore det önskvärdt, att tillverk.ing af sprit för export utgjorde bufvudändamålet för densamma, och genom hvilka åtgärder kan detta mål främjas? 28. Vore det möjligt och önekligt, att tillverkningen af hvitbetssocker komme att allmännare bedrifvas inom landet, -och hvilka äro vilkoren, som betinga en inhemsk produktion af detta fabrikat? 29. Då linet är en för våra förhållanden synnerligen lämplig vext och vanligen lemnar tillfredsställande skörd äfven uti landets nordligaste delar, samt följaktligen önskligt vore, att dess odling och bearbetning vunne en större spridning, frågas huru detta mål lämpligast må kunna vinnas? 30. På hvilket sätt kunna lemningarne efter af. verkade skogar tillgodogöras och gifva anledning till för landet vigtiga industrigrenar? 31. Hafva hittills vidtagna allsänna åtgärder till fiskeriernas upphjelpande och förkofran visat sig medföra praktiskt gagn? . 32. Då behofvet af tegel gör sig alltmera gällande, så frågas, hvilka förbättringar vid dess formning och bränning hafva under senare tider vunnit Iaateg och hafva försök i större akala blifvit utförda till förfärdigande af såväl mursten som di