och på pågra andra ställen inom våra landamären. Liebigs höttextrakt. I Norsk Magazin for Laegevidenskaben sista häftet läses töljaude notis med öfverskriften Liebigs KjödFuppet, af bergsläkaren Tobiesen på Kongserg: Då i dessa dagar en tvist mellan lärda och olärda föres angående nämnde näringsämne, vill jag icke underlåta att meddela ett litet erfarenhetsrön, som jag för kort tid sedan gjort härstädes. Här finnes en äldre qvinna, som i flera år lilidit af dysphagi. Hon har endast kuunat förtära flytande ämnen, och äfven dessa komma ofta åter upp genom näsa och mun. Alldeles bakom Cartilago cricoidea finnes en striktur. Då och då inträdde i matstrupen ett krampaktigt tillstånd, hvarunder sväljandet betydligt försvårades. Bistlidne Mars månad inträffade en sådan försämring och efter några dagars förlopp kunde fon endast med stor möda svälja en mun full mjölk; denna kom dock icke ner i magen, utan blef liggande i Oesophagus och uppkastades en stund derefter i ystadt tillstånd. Sonden kunde föras ner till Cardia, men stannade hvarje gång der. Mjölk som insprutades genom sonden stod ut igen i en stråle från den främre öppningen. Patienten blef då intagen på sjukhuset och uppehölls medelst mjölk-klystir, hvilka applicerades hvarannan timma. Krafterna aftogo dock alltmer och mer och det såg illa ut. För experiments skull började jag då med Liebiegs extrakt — 1 thåsked till en kopp vatten i klystir hvarannan timma. Qvinnan qvicknade till, men svårigheten att svälja fortfor. Eiter 8 dagars förlopp önskade hon att komma hem och fick med sig extrakt och spruta. Efter några dagars förlopp började hon att kunna svälja mjölk och återkom snart till sitt gamla helsotillstånd. Sjukdomen i Oesophagus finnes naturligtvis qvar, men hvad som:synås vara otvifvelaktigt är att extraktet bidrog till att hålla krafterna uppe, och det mycket bättre än mjölk. Jag vill icke göra några reflexioner öfver denna sak; jag öfverlemnar den till vidare iakttagelse och bekräftelse. Årsvexten i Finland har, enligt de från guvernvörerna inkomna berättelserna, lidit mer eller mindre af torka i alla länen med undantag af Kuopio, der välgörande regn fallit och alla växter lofva god äring. Dock synes rågskörden i allmänhet komma att lemna on någorlunda god afkastoing, men förhoppniog om vårsäden hade betydligt försämrats. — Dödligheten är i alla länen i aftagande och endast i Wiborgs län, der sibarisk pest yppat sig i Kymene, fortfar sjukligheten oförminskad, — Inom Tavastehus län hafva bland boskapen fall af mjeltbrand förekommit. Utvandrande ester. I Petersburgska tidnipgar omtalas, att den 7 dennes ett fartyg anländt till Petersburg från Dagö med 158 ester, hvilka beslutit utvandra till Stawropolska guvernementet. Såsom bevis på det usla tillståndet inom deras hemort anföres, att godsegarne på Dagö (baronerna Ewald Ungern-Sternberg och Stackelberg samt Gernet) betala i dagspenning blott 3 st. bröd af oskrädt mjöl, som derstädes kosta 9?w öre. Fartygetär ständigt omgifvet af en talrik hop åskådare, hvilka lemna åt esterna penningar jemte bröd och andra lifsmedel.