Dagens Nyheter – 22 juli 1868, sida 1

Sverges och Norges konsuler äro stora män för de skeppare och sjömän, hvilka från nämnde länder ankomma till resp. konsulers hamnar. Konsuln är så godt som en kung för dessa på hafven kringirrande landsmän. Han är mera än en kung, ty han utöfyar domaremakt. Ofta hör man att konsulerna vid uppkommande tvister äro englar mot skeppsbefälhafvarne, men någonting annat mot underbefälet och besättningen. Troligen ligger här, som alllid, al rätten icke på den klagande sidan, men nog ha vi inhemtat flera exempel på att konsuler ådagalagt mannamån mot besättning. Sådant väcker hos manskapet olust att fara med fartyg af deras egen nationalitet. Ett annat sätt, h varpå konsuler kunna skada den svenska sjöfartens intresse, är om de af lojhet eller egennytta underlåta att beskydda ankommande fartyg mot prejeri. Exempel på sådan underlåtenhet i Petersburg framläggas i Kristiania Morgenblad för den 18 dennes af kaptenen A. Jörgensen, förande briggen Walter Scott från Brevig. Han redogör utförligt för innehållet af det certeparti, genom hvilket han förbundit sig alt gå till Kronstadt och Petersburg med salt, samt för försöken derstädes att på flere sätt preja honom. Han hade i anledning deraf, vändt sig till generalkonsul Sterky men blifvit afvisad med underrättelsen at