Dagens Nyheter – 16 juli 1868, sida 3

glädje, som säkerligen skulle ha följt på en sådan försoning, får icke han erfara; ty... kapten Ren de Ramibdre är död! Alla de närvarande uppgåfvo ett rop, hvarefter en långvarig tystnad inträdde. Baronessan hade lutat sig tillbaka i soffan. Hon satt med sammanknäppta händer och stirrande ögon; och hennes läppar rörde sig konvulsiviskt. — Död! upprepade hon med ångest. — Ja, sade den unge mannen helt sakta; och jag kommer för att meddela er hans sista vilja. TLL Budskapet. Herr Renå de Ramicre fann sig snart hemmastadd på slottet Barville. Förutom Gabriella och Marcel, hade han redan sett äfven herr Bonvard, hvilken han kände, emedan han vändt sig till honom i och för åtskilliga affärer med anledning af kaptenens frånfälle. Hvad beträffar herr de Rostang, var bekantskapen snart gjord. Likasom alla menniskor med hans karakter, kunde amiralen icke öfvervinna en fördom, utan att genast blifva offer för en annan den förra alldeles motsatt, och sedan han en gång förlåtit en fiende, fattade han för honom en tillgifverhet, hvari fanns lika mycken öfverdrift som förut i hans hat. Också hade ban två timmar efter Rens ankomst upptäckt hos honom tusen utmärkta egenskaper och framhöll honom såsom ett efterföljansvärdt exempel för Marcel. Stödd mot den unge mannens arm, promenerade han omkring i Barvilles park, derunder visande honom sia planteringar, svärjande öf