Dagens Nyheter – 15 juli 1868, sida 3

kanten törn itne dinttrin rensinnes åsna Rett ta tertetnetEhAEntERAR minstone ingenting, hvarom ej förut varit tal. Jag vill blott erinra er om det fideikommiss, som ni lofvat stifta åt honom. Ir Bouvard bar nyss lemnuat mig en af honom uppsatt ansökning, som när som helst kan ingifvas till rätten, ty derå fattas ingenting annat än er namnteckning. 2 Jaså, sade baronen, sökande i sina fickor efter ett papper. Han har likaledes lemnat mig ett förslag till en handliog, som jag begärt för Gabriellas räkning. — För Gabriella! återtog baronessan lifligt, hvilken handling då? Hvad menar ni? — Ni skall straxt få veta det, mia fru, ytt-. rade amiralen, i det han uppvecklade papperet. Ni vill att jag skall ge Marcel tre hundra tusen francs till belöning för det han jemt förargar mig! Må så vara! Det är en god lexa för mig. Jag har emellertid rogsamt erfarit att den. största rytta föräldrar kunna vinna deraf att de uppfostra sira barn, består icke så mycket i dessas tillväxt uti det goda, som icke fastmera derutinnan att de sjelfva, föräld:arpe menar jag, få lära sig blifva långmodiga, fördragsamma, resignerade, för att icke tala om en hel mängd ardra kristliga dygder. Men, för att ru komma till saker, ni fordrar väl inte att jag skall straffa hans syster för det bon aldrig tillskyndat mig annat än glädje? Det vore väl starkt, tycker jag. — Men, invände Ernestize tvekand, betävk då, min vän... -Jag tänker på att vi lefva i jemlikheteus tidehvarf, min fru, afbröt herre sjöofficeren, i det han stampade i golfvet. När hin onde tar sin andel, köra äfven englarne ha sin. Också är det min mericg ett tillförsäkra Gabrielia en hemgift, lika stor som hennes brors arf. (Forts.) nte XEROX