Dagens Nyheter – 15 juli 1868, sida 1

I metod, å hvilken han erhållit tio års patent Fabriken har redan varit i gång ett par må nader och drifves under firman J. W. Ramsa; js c O:ni. Hitills hafva hästskor, som dock för brukas i stor mängd, uteslutande tillverkats fö hand, hvaröfver man ej kan annat än förvånas isynserhet i våra tider, då oljest allting, änds till den minsta småsak, fabriceras med maskin Orsaken härtill torde emellertid kunna söka: deri, att denna fabrikation ej är så enkel, som man föreställer sig, och bevis härpå utgör den mängd misslyckade försök, som under de senare åren gjorts, än här och än der inom landet, med bästskomaskiner af olika konstruktioner. Man anser sig nu hafva öfvervunnit de svårigheter, mot hvilka föregångarna strandat. Hedera höraf tillkommer i första rummet ingeniör F. IL Rivgström, som inventerat den maskin, hvilken är uppsatt i Ramsay O:vis fabrik. Det till hästskorna bestämda jernet, i stänger af 16 fots längd, värmes först i on derför konstruerad flammuga och ivföres derifråa direkte i maskinen, som sedan sjelf matar in stången och klipper af den bit för bit. Hvarje sådan bit krökes ögonblickligen och pressas sedan emelian ett par grofva valsar till den form, den skall hafva; den går. vidare framåt och träffar en annan. vals, som pressar in rand och sömhålen, samt ntfaller slutligen ur maskinen färdig, så när som på hakarna. Skorna emottagas härefter af några smeder, som smida hakarna, medan jernet änuu är varmt. Äfven denna operation lärer, enligt hvad man sagt Oss, snart komma att utföras af en för detta ändamål särkildt konstruerad maskin. För närvarande tillverkas omkring 400 skor i timmen. Wåra lyriska artister i Göteborg hafva, under den korta tid de gästat denna stad, gifvit, dels för falla, dels för goda hus, följande pjeser: Fra Diavolo, Alphyddan, Närnbergerdockan, scener ur Den Sköna lelena, Hvita Frun, Ernani, Martha, Stradella och Trubaduren. Att såväl Göteborgs publik som dess tidnvivgar skulle med jubel helsa kungl. teaterns första artister, var att förutse, men de hatva derjemte bemärkt och lofordat två hoppgifvande noviser, nemligen fröken Memsen, såsom Anna i Hvita Frun, och fröken Wichmann, såsom Leonora i Stradella, eu uppmuntran som utan tvif! vel kommer att verka välgörande på de unga. sujetternas studier. — Artisterna lemnade Göteborg natten till i söndags för att anträda sin resa till Kristiania. j Om man också hyser den åsigten att våra artister i allmänhet behöfva under sommarmå: naderna restituera sig och hemta förnyade kraf: ter för den kommande vintern, så måste dock erkännas, att deras uppträdande utom hufvudstaden ej allenast sprider intresset för konsten, utan äfven gilver yngre sujetter, hvilka sällan. få låta höra sig, tillfälle att uppträda, hvilket i för dem bör vara en lika behötlig som nyttig skola. Utmärkelse. Af Times för den 4 jun finva vi, att en vår landsman, ingeniör Se P. Sandberg, tilldelats Telfords guldmedalj (första priset) samt ett Telfords-premium af böcker för den alhandling om tillverkning och förslitning af räler, som han föredragit i civiliogeniörsföreningen i London under sessionen 1867—1868. Hr S., som i flera år vistats i England och haft sig anförtrodd kontrollen öfver tillverkningen af räler och annan jernvägsmateriel, som från nämnda land införskrifvits tilli Sverge, har derunder förvärfvat sig den Orta renhet och skicklighet, hvarför han erhållit 5 ofvannämada utmärkelse. N. D. A., som medå delar notisen, tillägger: Det vore derför utan 3 tvilvel fördeiaktigt, om den af hr S. vunsa ia sigt i omnämnda hänseende kunde tiligodogöras vid den tillverkniog af inhemsk jeruvägsmateriel, som nu så småningom tyckes vilja komma till stånd. Eldsvåda å flamdet. I lördag: efter: middag vid 5 tiden utbröt elisvåla å Jaxobs? bergs egendom, i Jerfäla socken utom Norrt.ll. 3 Elden, som antages hafva uppkommi niär-t heten af ladugården liggande gödsel några vårdslöst der utkastade tänd: sig snart och nedbränds ladugård, spaomå dar m. m.; manbyggnaaderne blefvo dock räddade. Klämtniog från såväl Jerfälla som krinr: ; ligande socknars kyrkor kallade skyndsamz hjelp till släckning arbetet, och var det nerligast Jerfälia kyrkospruta som med tillired:ställande resuilat, kunde användas vid släckniogen. Gårdens egen brandredskap uppbrann. Förlusten autages vara betydlig. Gårdaus nöt 5 kreatur blefvo räddade. Hyrkomötet. Presterligt ombud för Sireng: näs stift: domprosten Th. Strömberg; suppleX