Dagens Nyheter – 14 juli 1868, sida 3

— Ahl i bögsta grad intagande, lilla syster. ... Men under det vi samspråkade, gingo vi vilse i skogen, och när qvällen kom, befunno vi o3s helt nära Forgås, Vi blefvo nödsakade att tillbringa natten hos skogvaktaren och i en sådan bädd, som ban kunde erbjuda o3s. Det a då min följeslagare meddelade mig åt:kilpd Ah!... Och hvad sade han er? — Först att han kommit från Förenta Staterna i afsigt att bosätta sig i Frankrika, — Och han heter? — Herr R6n, Den unga fickan kunde icke återhålla en rörelse. — Skulle ni händelsevis känna honom? frågade Marcel. — Jag tror att han är samme herr Rån, med hvilken min tant och jag sammantröffade för några veckor sedan, då vi voro i Havre och badade, sade Gabriella, som dervid rodnade, helt brydd. Å — Aha! jaså, återtog brodern afsigtligt. Jag begriper då hvad det var hos mig, som behagade honom. Han fann kanske att vi hade ett visst slägttycke med hvarandra... För öfrigt få vi väl veta närmare om saken; ty han bör snart vara här... — Huru! Kommer han hit i dag? — Ja, i dag på morgonen. Jag har lofva: presentera honom för baronen. Gabriella svarade intet; men hon syntes vara djupt gripen af den underrättelse, hon erhållit. Ea mörk rodnad utbredde sig hastigt öfver hennes ansigte, och hennes bror, som gaf akt derpå, beredde sig just till att skämta eo smula med benve, då haus uppmärksamhet riktades på annat håll. Ljudet af en vagn, som rullade in på gården, nådde hans öron. Han skyndade till fönstret och varseblef herr Bouvard, baronens notarie. (Forts.)