Dagens Nyheter – 25 juni 1868, sida 3

hela min varelse uppgå, för honom endast var ett rön? Han borde, då han erbjöd mig lyckan, ha låtit mig ana att den skulle blifva af kort varaktighet. Och jag skulle ha aktat mig. Men jag skänkte honom mitt hjerta utan misstro, och när det blifvit vandt att med hela sin ömhet omfatta en ende, då flyr denne ende hastigt bort! O! jag vet med säkerhet att den: na skiljsmessa icke är påkostande för honom. Han har derborta fattats af denna feber, som heta strider och hopons lof framkalla; men jag, som lefver endast för honom, hvad skall jag göra för att fylla den tomhet, som hans bortovaro åstadkommit i min själ? Var det icke från hozom all glädje, allt hopp, allt ljus komma mig tillgodo? Hvad bryr jag mig om de lärosatser han förfäktar? Imedan de skilja 033 från hvarandra, hatar jag dem. — Snälla vän, man bör icke öfverdrifva saken, återtog Dorothea, som utan att sjelf märka det och endast för att ha någonting att säga, öfvergick från den anklagande till den ursäktande parten. Ni talar såsom en qvinna; för oss är bjertat allt, men männen ha sina affärer att sköta. Om ni hade lefvat med i verlden, skulle ni veta att on äkta man icke kan tänka på sin hustru vid andra tillfällen än då han har ledigt. Ibland hände det att herr Dalchid icke hade tid att tala med mig på hela sex veckorna... hvilket dock icke hin drade att han anfördes såsom ett mönster för gifta män. I sin nya ställning tillhör Rudol icke längre sig sjelf. . — 0! jag vet det, sade Lina sorgsen, har är hädanefter sina lärjungars tillhörighet, er slaf af sin tro! När man mottager ett sådan der förskräckligt konungadöme, kan man icke längre ha öga och hjerta för sin familjs Sorg Den dag då Jesus antog namnet Christus, mår ste han vända sig bort, för att icke 8e si