Dagens Nyheter – 19 juni 1868, sida 2

det var förenadt med svårigheter, iockade de honom till den grad, att han icke kunde motst detsamma. Också använde han för vinnande af sitt nu föresatta mål hela den talang han egde;ty den långvariga väntan hade eggat hans begärelse. För öfrigt hade han beslutit att uppskatta sin egen skicklighet i förföringskonsten efter framgången af sitt förehafvande. Förut hade hans bemödanden gått ut på att vinna andras bifall; nu sträfvade han att blifva godkänd af sig sjelf: Lucullus superade hos Lucullus. Vi skola icke i detalj redogöra för all den fintlighet, han utvecklade, för att småningom in gjuta misstroende och missnöje i Linas själ. Hvem skulle också kunna omtala alla dessa tusen knep, som förförelsen begagnar, då hon smyger sigin i lyckans boning, liksom ormen i Eden, för att bringa död och förtviflan? Sedan han nu lyckats skilja de två yttersta ringarne i denna kedja af ömhet, återstod honom att aflägsna dem från hvarandra, för att förhindra en eljest lätt inträffande återförening. Ahl! om det blott varit honom möjligt att, om också för en aldrig så kort tid, åvägabringa en skiljsmessa mellan Lina och Rudolf! Men förgäfves sökte han medel härtill. Han satte sitt tålamod på det hårdaste prof; han föraktade icke att använda mutor och taga lögnen till hjelp ; men fruktlöst. Alla hans planer strandade, den ena efter andra; och dock fullföljde han sin elaka afsigt med en för hvarje dag ökad kraft; och han fann sig alltmera road eller rättare tjusad af sitt förehafvande. I sjelfva verket kan rikedomens och ärans dragningskraft på intet sätt jemföras med förförelsens; vägarne till de båda förstnämnda målen äro nemligen kända, men till det sistnämnda måste man gissa och uttala vägen. Det är ett spel, hvars utgång beror helt och hållet af ens skicklighet. Och genom detta spel vinner