Dagens Nyheter – 19 juni 1868, sida 2

HERDEN TILLHÖR HJORDEN. AF EMILE SOUVESTRE. (Forts. fr. föreg. n:r.) — En qvinna, som älskade mig! sade herr von Leuthold, i det en blixt framsköt ur hans öga. O1! ni vidrör nu, fru Dalehid, min hemligaste dröm. — Jag förstår er icke. — Hå, förmodligen tror ni, liksom alla andra menniskor, att jag endast trängtar efter framgång och nöjen; ni anar icke hvilken bitterhet ett lif, sådant jag har fört, föder i djupet af hjertat. Ni känner icke min starka längtan efter en annan lycka. — Huru? — En qvinna, som älskade mig, skulle genast säga er allt. Ack! om jag funne den skatten, skalle jag glömma sal!t annat; hela verlden skulle sedan i mina ögon icke innehålla något annat än denna qvinna. Mitt förstånd, mina passioner, ; min vilja, allt skulle vara henne undergifvet; ; min styrka skulle hvila vid hennes fötter såsom ett sofvande lejon. Hon skulle för att väcka den blott behöfva peka med fingret på den toa ville försvara eller förkrossa, och jag skulle lyda hennes vink... jag skulle gå med gladt i hjerta, med tillslutna ögon, utau annan leg än heanes önskan! Leuthold ställde sina ord till fra Dalchid; i men jag vet icke hvilket uttryck i rösten, eller ( nvilkon rörlighet i blicken det var som drog jhfven Linas uppmärksamhet på hvad han sade. ; Den sistnämnda, som i början suttit försjunken I i sina dystra tankar, hade småvingom blifvit väckt derur genom grefvens allvarliga stämma. I den mån hau talade, uppsteg en rodnad allt högre på hennes kinder; hennes blick blef mera glö