MNeddelanden från allmänheten. OM DEN FÖRESTÅENDE AUKTIONEN PÅ UTSKAÄNKNINGSRÄTTIGHETER. Med anledning af handelsoch ekonomi-kollegii nu i Dagbladet synliga kungörelse om den 19:i denna månad förestående auktion på 35 utskänkningsrättigheter, såsom orden lyda att här i staden utöfvas, vill man fästa blifvande spekulanters uppmärksamhet på förhållanden, som lätt kunna leda till skada och förlust, om man ej är på sin vakt. I samma kungörelse åberopas nemligen: dels öfverståthållareembetets kungörelse af den 28 juli 1864, hvars stadganden äro någorlunda citerade, dels samma embetes kuagörelse den 29 Juni 18664 i afseende serskildt å försäljningsställen (utskänkningsställen ?) uti staden inom broarne samt sådana ställens läge under markens plan och deras ändamålsenliga beskaffenhet, — men det i sist åberopade kungörelse förekommande högst vigtiga stadgandet att några flera utskänkningsställen uti staden inom broarne, än de nu befintliga icke få öppnas, är undansnilladt den ytlige granskaren, d. v. s. den, som, med tillit till att allt hvad han behöfver veta är i auktionskungörelsen sammandraget, underlåter köpa kungörelsen den 29 juni 1866, kan efter inropet af en utskänkningsrättighet finna sig utan rätt att använda den hvarhelst han behagar. Att öfverståthållareembetet aflyst utskänkningsställen från trånga och mörka gränder och från grannskapet af sjukinrättning är nog riktigt, men att förmena den, som genom inrop på auktion förbinder sig till en stor skatt för 3 år, att använda den erhållna rättigheten, hvarhelst han har förtroende till sin rörelses framgång, der sådant ej skrider mot godkända grunderna för läget, äri sanning ett våld, som måste blifva lika omotiveradt, som att resa hinder för mig att placera en genom auktionsinrop vunnen möbel elier annan sak hvar mig lyster eller der jag har plats för den. För öfrigt tillråder insändaren samtlige spekulanter på inropen att vara och-förblifva sina egna förmyndare och icke låta sig ledas af bland annat, det löjliga förbehållet, attintet anbud antages, som icke uppgår till minst 3,090 kannor; så frestande äro i sanning icke utsigterna till förkofring på den spirituösa vägen i dessa tider, att icke en sammanhållning och endrägt bland spekulanterna skulle till deras egen fördel sänka vederbörandes pretentioner och gifva anledning till nya uppslag i stadsförvaltningens bränvinsspekulationer. Spekulanten är väl alltid den rätte pröfvaren af hvad han kan komma ut med att betala, huru svårt sådant än må vara för den inropare, som är beröfvad rätten att begagna sina inrop der han sjelf anser fördelaktigast. Erfarenheten af icke mindre än 3 särskilda auktioner i mars månad innevarande år rörande utskänkningsrättigheter att utöfva på Djurgården under 12, år och under så fördelaktiga förhållanden som från 1 april 1868 till 1 oktober 1869, således under två somrar och en vinter talar tillräckligt för att ingen bör förhasta sig, aldraminst då det nu gäller 35 stycken att binda sig för under tre år, under loppet af hvilken tid utan tvifvel många auktioner och med bestämd nedprutning å kanntalel måste förekomma. Hvila derför på geväret! — lokaler finnas alltid nu för tiden och blifva billigare och det är lagom om auktionen försiggår i september, då kanntalet nog afdunstat och hvar och en, efter då fulländad skörd, säkrare än nu kan pröfva hvad han har råd att nedlägga på utskänkningsställen, och dessas innehafvare, hvad rättigheten är värd. — M. —uu