HERDEN TILLHÖR HJORDEN. EMILE SOUVESTRE. (Forts. fr. föreg. n:r.) Leuthold betraktade honom. — Ah! nu förstår jag, sade hen, min herre är far eller gift och söker bevis? Boken skulle kunna ha biifvit glömd af någon teolog utan syssla, och den reputation, som gästerna i mitt lilla hus hafva, ingaf er den tanken, att det kunde vara en af dem. Tacken honom, mina herrar! Det är en hyllning som han bevisar er ryktbarhet för galanteri. Hör du, Wrangel, skulle irte boken möjligen kunna vara ur ditt bibliothek? -— Fy (tusan, utropade Fredrik, en bok i. läderband!... Alla mina äro bundna I maro: quin! Den der kan endast hafva tillhört en student eller en professor. — Således känner ni hvarken till boken eller stilen, frågade Kaufman med ångest. — Intetdera, svarade Rafael. Gubben blef tankfull; han hade synbarligen hyst en förhoppning som slog fel, och hvilken han likväl ej kunde skilja sig från. — Såå, sade han efter en stund, så herr grefven kan ej gifva mig någon upplysning om den främling jag nys såg; ni har ej ens någon misstanka på hvem det kan vara? I så fall skall jag ej längre störa er. Han steg upp, men Rafael gjorde en åtbörd för att hejda honom. — För tusan, inte får ni lemna oss på det der viset, utropade han. Ni kan väl ej taga afsked vid steken heller. Af nåd, min herre, håll en predikan för oss! — Ja, eller om herrn inte är inspirerad af: