Dagens Nyheter – 11 juni 1868, sida 3

. drar styf lerjord mer kalk än lättare sandjord. På trädgårdsjord, som dessutom med korta mellantider gödslas rikligen med spillning, kan man lägga från 2 till 3 tunnor släckt kalk på hvarje kappland. Rotkål, blåkål och sen blomkål utplanteras först längre fram och kunna dessa sorter utsättas ännu i sista dagarne af månaden. Afärter) företages en läggning i början af månaden och ännu en sådan i medlet af densamma, för att ba tillgång på färska ärter ända till inpå hösten. Vid läggning af ärter denna årstid är det alldeles nödvändigt, att sedan ärterna blifvit utlagda i fårorna vattna dugtigt i desamma innan de makas igen, ty i annat fall uppkomma de bestämdt icke, i annan händelse än att ett ymnigare regn skulla falla straxt efter sådden. Har man af stånugbönor, på sätt i förra minneslistan nämndes, uppdragit plantor på bänk, utsättas de nu på kalljord. I annat fall läggas nu straxt vid månadeas början bönor på kalljord, i fall det icke redan blef verkstäldt i slutet af förra månaden. Fruktträdgården. Har manicke redan utplanterat smultron, kan detännu med fördel ske. Masckägg på krusbärsoch röda vinbärsbuskar bortskaffas genom att bortplocka och förbränna de blad, å hvilkas undre sida dylika ägg förekomma. Smultronrefvorna afskäras och öfverflödiga hallonskott som framkomma afhuggas i jordytan så snart de visa sig. På de nyplanterade smultronplantorna bortnypas äfven alla blomstänglar, så snart sådana framkomma. (Tidn. för trädgårdsodlare.) ) Författaren anhåller få fästa läsarens uppmärk samhet på ett korrekturfel i förra minneslistan. Der står nämligen sid. 41, första spalten, raden 19 sockerväxter i stället för sockerärter. —— mmm een ror