Farfar-värden var förtjust, och sade: Vi ska ha musik hela dagen. — Jaså, tänkte jag, det är mer än en menniska med vanliga nerver kan uthärda; jag slog igen min skrifportfölj, packade in mina böcker och störtade ned till ångslupen, som lyckligtvis lägger till tre gånger om dagen — och pu sitter jag återigen vid skrifbordet, efter att hafva sofvit lugnt en natt i Birger Jarls stad, der jag åtminstone icke störes af barnskrik, bleckinstramenter och hundskall. I morgon utbjudes i Dagbladet min lägenhet att hyra mot rampris. (G. P.)