Dagens Nyheter – 3 juni 1868, sida 2

ch som är författadt af en ledamot af Stockolms Rådstufvurätt. Arbetet börjar med en inledning om aftalets atur, till en del sammanfattad efter professor srubbes rättsoch samhällslära. Denna afhanding torde synas jurister gå något längre i medlelande af definitioner, än som för dem kan vara vödigt, man tycker sig spåra föreläsaren för uris studiosi; men afhandlingen är ju afsedd för andre än jurister, och för sådane profane äsare torde den sökta tydligheten icke vara ovälkommen. I den mån som en utvidgad rörelse gör kännedom af aftalsläran mera nödig, blir det angeläget för alla som ofta uppgöra aftal — industriidkare, handlande, landtbrukare — att lära noga känna huru sådane skola afslutas och hvilka påtöljder felaktigheter eller underlåtenheter härvid kunna medföra. Det är angelägnare att göra gig underrättad härom på förhand, än att, sedan aftalet är uppgjordt och tvist om dess tydning uppstår, då rådfråga lagen eller de lagkloke. Det är derföre vi tillåta oss anbefalla denna lilla bok icke blott åt jurister, hvilka nog derförutan lära förskaffa sig detta bidrag till vår torftiga juridiska litteratur, ptan äfven hos affärsmän. AT TD ät Sabbatsbergs helsobrunn har under en lång följd af år lidit af det oblida och oförtjenta ödet att vara nästan alldeles bortglömd, och om dess tillvaro sväfvar, frukta vi, större delen af hufvudstadens invånare i okunnighet. De sednaste tvenne åren har dock den gamla brunnsinrättningen tilldragit sig ökad uppmärksamhet och varit besökt af ej så få helsosökande, hvilka föredragit att begagna sig af våra naturliga mineralkällors flöden framför de konstgjorda helsovattnen, som numera till sådan myckenhet utbjudas. Då Sabbatsbergs brunnsinrättning i år framträdt I nytt och förskönadt skick derigenom, att en ny brunnspaviljong derstädes blifvit uppförd och nu är färdig samt brunnsdrickning en redan (i går) börjats, gifver detta oss ea välkommen anledning att fästa uppmärksamheten på Sabatsberg, på samma gång vi begagna oss af tillfället att meddela några historiska notiser om detta vackra ställes uppkomst. Sabbatsbergs brunn blef upptagen redan 1734. Det var direktionen för det å Sabbatsberg 1751 inrättade fattighuset, som i främsta rummet verkade för att ifrågavarande brunn blef upplåten för de kranka, genom att lämpliga byggnader för detta ändamål uppfördes, brunnsläkare anställdes o. 8. v. 1806 öppnades derstädes ett brunnslasarett af dåvarande brunnsläkaren, sedermera professorn E. Gadelius, hvilken dels genom egna uppoffringar, dels genom att intressera andra personer för saken lyckades få en fond bildad, så att medellösa sjuklingar kunde å lasarettet intagas. Platsen för såväl nämnde brunnslasarett, som de byggnader, hvilka tillhöra brunnsinrättningen, egas af Sabbatsbergs fattigvårdsanstalt. Vid lasarettet åtnjuta under hvardera af årets två brunnsterminer 37 fattiga sjuka från hufvudstadens olika församlingar fri lokal, vård och kost. Sabbatsbergs egendom, som förut hette Rinkeshof, har sitt nuvarande namn efter källarmästaren Vållentin Sabbath, som rådde om egendomen i början af 18:de århundradet; belägenheten, en däld i grannskapet af Rörstrands porslinsbruk, är förtjusande samt så afskiljd och lugn, att man der knappt har aning om det nära grannskapet till hufvudstaden. Som vi förut nämnt, har styrelsen för Sabbatsbergs fattighusinrättning i år låtit uppföra en ny, beqväm brunnssalong, deri helsokällan är inbyggd, hvarigenom Sabbatsberg skall vinna ökadt behag som brunnsort och åter måhända få en period af glans och liflighet sådan som på 1820-talet. Brunnsdrickningen är, det är kändt sedan gammalt, oftast mera en modsak än ett sjukvårdsärende, brunnsorterna äro derför underkastade modets vexlingar och beroende af nyckerna hos den fina verlden. Sabbatsberg har i detta fall delat anåra brunnsorters öden, än har en lysande societet der varit samlad, än har den täcka dalen varit nästan öde och den helsogifvande källan glömd. Föryngrad och förskönad framstår Sabbatsberg nu; måtte det förebåda en lycklig och helsobringande framtid! mm—— — — Göteborgs arbetareförening företog pingstdagen en utfärd till det vackra Kongelf. Omkring 1,000 medlemmar af föreningen deltogo i denna utfärd, som prisas såsom utomordentligt glad och angenäm. Bysättningstvånget torde nu de facto vara Aafslraffadt innm NaArdtyclka KäArhiundet Nan