Hvarjehanda nyheter, j Låneansökan till kungen. Till en prson i Skåne har, för att ivskickas till konungen, inlemnats följande inlaga: Stor mäktigaste Allernådigaste Kornuog å Fader Eder Kongl. MajeSiäta. Jag får i min största bekymmer samms3 ställning ti!l falla min ömt älskade fader om pöNidande och bjelp för bjelpen j Skåne är ute sluten ala stans, så upplysto gud mig att jag -kulle till falla min Lens2ns fader för han kan hjelpat mitt ar mod, och min bön är att jag vågar bejad min fr der och och moder om att Låns mig fyra bundra Riksdag RRmt så blir jag jotet redusrat så får jag bebålla min lie Egeadom som består af 10 tunusland och jag skall på mitt rede liga och är bara samvette betalla Dem j gen om min Konang och Drottning å fader och moder I:moar mig två års tid att be talla på emot ränta och lått min bön icke bli förgaåfves allden stund jag i min Enfaldigt hsr Ittet haft någon hjelp att tillita Ea Eder Majestätt och D-ottning så vill jag j uvderdånvigt tillfalla om förlåtelse och bön för dett jag vågat skrifva till min ömt älskads fader och Moder och skulle Eder Majestäts vilja vara att låna mig dom så kunde min fader skicka dem på posten till Yrstad mitt h-mmans lävenhet är Tolånga socken Euggelstad by A N:o 7 Färs härad. Mellan två eldar. En i Dusseldorf utkommande tidning berättar följande historia: En ung man som var bysatt löstes en vacker dag helt oförmodadt ut af ett ungt fruntimmer, som betalade hans skuld. Komne ut på gatan, föreslog den sköna den befriade fången att gå med till rådbuset för att bos vederhöranda tjensteman taga ut lysning. Den unge mannen, som emellertid icke kände någon böjslse härför, nekade, hvarpå fruntimret uppfordrade honom att mad henne återvända till det stäl!e, hvarifrån han kommit. Härpåineick han godvilligt: men som i ordzingsstadgan för bysättringsbåktet icka finnes någon pareg af, som meddelar föreskrvifier för ett dylikt fall, måste båda åter aflägsna sig med oförrättadt ärende. Pågatan skiljde damen sig med ftynbar motvi!ja från sin älskade, för att aldrig mera återse honom. Den upge mannen tackade förbindligast för den oförmodade befrielsen. Löjtnant Pollard, den man som hämnades sjöhjeltea Nelsons död, dog den 23 gstlidne april. Då den käcke sjömannen stod vid sin bjelte3 sida var han midsh:pman och sextio år derefter befordrade hans tacksamma fäderaesiand honom till — Jöjtnant.