Dagens Nyheter – 2 juni 1868, sida 1

Enbjudning till subskription. Docent vid Universitetet i Heidelberg. Öfyersättning från andra originalupplagan af. QO. W. ALUND. Med 609 illustrationer. i; Af de försök som i Tyskland blifylt gjorda att popularisera estetiken och göra hennes läror tillgängliga för det stora flertalet af bildningssökande torde få kunna anses så lyckade som detofvannämnda arbetet af en ung estetiker. i Heidelberg. Ett bevis derpå är att boken, ehuru för ej längosedan utgifven, redan upplefvat sin andra uipplaga. Hvad som mest bidragit till denna Rn utan tvifvel att författaren, med all vetenskaplighet i framställningen föröfrigt, ej inskränkt-sig till ati gifva ett torrt schema med ändlösa definitioner, utan genom oupphörlig hänvisning till äse sköna företeelserna, vare sig i naturen eller konsten, söker likasom ställa skönheten lifslefvande för läsarens öga. Ett verksamt hjelpmedel härvid har han funnit i illustrationerna, hvilka till ett mycket betydligt antal, och ätergifvande afbildningar äfklassiska konstverk, pryda boken. a Arbetet sönderfaller i tre hufvuddelar, af hvilka den första, efter en stor öfversigt af de förnämsta kulturperioderna, behandlar estetikens begrepp och re : den andra det sköna i naturen och den tredje konsten. : I den första af dessa hufvuddelar redogör förf. för: 1. Estetikens begrepp och utveckling i Tyskland som vetenskap. — 2. Det sköna, sanna och goda, samt harmonien och striden mellan dessa idker. — 3. Metoder och beskyllniogar mot det sköna och estetiken. — 4. De estetiska förnimmelserna. — 3 och 6. Det sköna. — 7. Harmonien mellan väsen och företeelse. — 8. Det skönas uppfattande och frambringande. — 9. De öfriga förnimmelserna. — 10. Det upphöjda. — 11. Det tragiska. — 12. Det komiska. I den andra stora afdelningen, Det gköna i naturen, afhandlas: 1. Rörelse, ljud och ljus. — 2. De fyra elementerna. — 3. Växtriket. — 4, Djurriket (djuret i allmänhet, de ryggradslösa djuren, amfibierna, foglarne och däggdjuren). — 5. Menniskan till kön och racer. — 6. Menniskan i henne3 verksamhet. — 7. Stater och folk: forntiden. — 8. Nya tidens folk. Den tredje delen slutligen, konsten har följande underafdelningar: 1. Den skapande driften. — 2: Konstnären. — 3. Stil och manr. — 4. De så kallade tekniska konsterna. — 5. Byggnuadskonsten. — 6, Skulpturen. — 7. Målarkonsten. — 8. Tonkonsten. — 9. Skaldekoasten (epo3, lyrik, drama). I förhoppning att ett arbete som är så egnadt att uppodla och nöja smaken. och konstainnet skall hos allmänheten finna ett välvilligt mottagande, inbjude härmed till subskription på en svensk öfversättning deraf. å : 2 Arbetet utgifves i omkring sex häften, som utkomma med en månads mellanrum. Wriset för hvarje hiifte om fyra ark beräknas till 75 öre. Första häftetär utlemnadtibokhandein. Stockholm i Maj 1868. L. J. HIERTA.