oo ilvarjeharda nyheter. En sockenstänmr hölls häromdage i London i anledning af en presis förseelser i oc utom tjensten; det var pastorn i St. Johns och S Georgs förenade församlingar, hvilka tillsamman räkna 1,500 medlemmar, och i hvilkas kyrka åh rarneg antal på sednare tiden nedgått till 10 å1s Böpsöndagen ringdes sammar som vanligt, men ki 10 unåerrättades klockaren af prestens son att in gen gudatjenust skulle bli af, emedan presten va sjuk. På eftermiddagen var emellertid hans hög vördighet synlig på ett värdshus. Under sockea stimman upplystes äfven att pastorn var en mä stare i att sjunga en visa. som kallas The cock. ailed pig. Klsgomål skola avföras hos biskopen Whip. Några af våra läsare hafva möjliligen hört talas om en politisk verksamhet i Eog. land, som kallas Whippiam och en person som xailas ewhip (piska). En och annan vet kanske fullt besked om, hvad härmed förstås, men till upp: jysving för det okunniga flertalet meddelas vi bär efter Court Journal följande beskrifaing, i det ordet awhip, i brist på bättre, rätt och slätt öfversättes med piska. Piskans har ett kontor; hon bar aex eller sju skrifvare och bud. Hon har aärskildt boktryckeri. Men framför allt bar bon en ansvarig fullmäktig, som är den verkliga spiskans, hvars duglighet är grunden för hvarje majoritet i parlamentet — på hvilken hon litar. och som i verkligheten är, hvad som öfverste Taylor eller hr Glyno endast skenbart äro. Den nuvarande innebafvaren af denna befattning har, om vi icke misstaga os3, b klädt den 30 eller 40 år. Det är icke pågot väl afiönadt embete, och dock är minitörernas öde ständizt baroende af den flit och duglighet, hbvarmed ramma embete3 åligganden utföras. Märkaa bör: Piskan afelier ingår icke med ministrarne, såsom t ex. ekattkammarsekreteraren. Den piska, som i år trummade tillsammans 60 för få åt br Disraeii. är den samma, som i fjol trummade tillsammans 11 för få åt hr Gladstone. Hon har ioga poiitiska sympatier, eller visar sig åtminstone icke ega några. Hennes enda mål i lifvet är att skaffa en god majoritet för den regering, som sitter vid statsrodret. Om qvällen är hon i underhuset och om dagen på ett kontor i King-street. Derifrån utgå västan hvarje dag rundskrifvelser till regeriogens anvhärvgare, för att underrätta dem om, hvad det nu är som man i regeringens intresse har att passa på Förutom dessa rundskrifvelser är det många snåra speciela budskickningar, som hon befordrar med sina döpares Kort sagdt, det är få ställen i London, der det är mera att bes älle eller der arbetet går undan med större ifver och ihärdighet än på spiskanse lilla kontor i Kingstreet. Barnum, den store amerikanske humbugisten, har nu aålt sin exposition med alla tillbehör och tillkäonagifver att han ämnar sluta med bedrifvandet af en affer, som han höj: nästan till en konst. Liksom alla stora snillen efterlemnar han en skola af skickliga lärjungar ialla Europas stora städer. Såluoda finns i London nu ett sällskap af japanska jouglörer, zom har håcgt upp en ofantlig presserning tvärs öfver Strandgatan, på en viss höjd öfver hästarnea hufruden, på hvilken läses det enda ordet Japaneser i xå atora bokstäfver, att det kan Jägas från gatans båda ändpunkter. Ea karakteristisk historia berättas om Barnum sjelf af en dylik anledning. För flera år sedan hade han uppsatt eu ofantlig affisch tvärs öfver Broadway. Han iostämdes för polisen derför att detta oting hindrade trafiken, och han besvarade anklagelsen på följande sätt: Hur stora äro böterna?, frågade ban rättens ordförande. Böterna äro 100 dollars för hvar dag.s sÄr det något annat straff? afrågade den store mannen. Nej, ella ickes, ver svaret. Icke fängelse? frågade han åter, och det svarades: Nej, icke fängelse. Då skall jag säga er hvad jag ämnar göras, svarade ban. cfag låter otinget, som ni kallar det, sitta der i 50 dagar, för 100 dollars om dagen, och dessutom sätter jag upp tre till på Broadway på samma vilkor. Det gör tillsammans 20,000 dollars och !är äro pengarna. Affären lärer baflva lönat gig. Olvannämnde japanesers produktioner lära för öfrigt vara utomordentliga. Så lägger t. cx. en af dem rig på rygg och håller båda benen i vädret; en annan ställer på hans uppåtvända fotsulor en femton alnar hög stege, går ända upp till öfversta pinnen och derifrån ned för en annan stege, som står lodrätt ut från den första och är fem eller 6 alnar lång, och pllt detta balancerar den som ligger på ryggen på sipg fotsålor. —————— nr