Dagens Nyheter – 30 maj 1868, sida 2

VI. Dagen derpå gjorde hans vänner — för hvilka han berättade historien — begripligt för honom, att man drifvit med honom. Utom sig, skref han följande bref: Högädle hr Pantalon! Jag vet allt. Det är blott till skenet som ni är en hygglig karl. Ni har missbrukat min godhet och min ungdom. Jag förbannar edra spalierer. Jag inviger er till underjordens gudar, till haglet och till larverna. Pantalon grinade lömskt, då ban läste detta bref och svarade med dessa rader: Seraphin ! Hvad du än säger, så vet du likväl icke allt. Nu skall du få höra hela sanningen: den föregifne haren var en verklig hare och vaktlarne verkliga vaktlar. Detta var för mycket. Skummande af raseri, skref Seraphin till honom dessa förkrossande rader: Infame gycklare! Mina sekundanter skola vara hos eder i morgon bittida. Jag törstar efter ert orena blod. Denna kortfattade biljett gjorde hr Pantalon en smula ängslig. Han meddelade den åt sin vän Cassander. — Ha hal! sade denne. Det synes, att den unge mannen är rasande. — Det ser man endast allt för väl. Det finnes då ingen utväg till att få något att skratta åt i våra dagar. Ungdomen har så besynnerliga ider nu för tiden. — Ja det är ganska säkert, att vi icke voro så eldfängde, då vi voro unge. Men hvad tänker du göra? i — Det faller mig något in. — Låtom oss höra hvad det är? ; — Om du sjelf skulle slåss med hr Seraphin