Dagens Nyheter – 29 maj 1868, sida 3

kJ hdd s 4 Hvarjehanda nyheter. Eit Westerås-geni. En hr Pehr Ek holm, tvifvelsutan själsfrände till uppfinnarer af den kanon, som Frans Hodell gjort en visa om, inbjuder i senast hitkomna nummer af We sterås-tidningen Aros sllerödmjukast ortens me: kanici och vetenskapsidkare eller hvem det vara må, som eger något matematiska kunskaper, att infinna sig i Westerås stad som i går kl. precis 6 e. m., sför att taga kännedom om följande nya uppfinningar, samt, om så behagss, bidraga till experimenterande dermed eller åtminstone lemna de råd och upplysningar gom anses behöfliga för deras fullbordande — eller ock om möjligt bevisa omöjligheten af deras genom mina varande förevisningar, blifvande tillvaro: 1) En dubbelverkande Varmluftsmaskin, der den kalla luften, utan annat motstånd än packningaringarnes friktion i de, för ändamålet serskildt anbragta cylindern, intages i uppvärmningsapparaten, för att sedermera begagnas på samma sätt som ånga till en dubbelverkande cylinder. 2) Ett Slussverk för kanalisering af svårare strömmar för mindre båtar.. Genom denna uppfinning skulle båtarne i rörliga bassiner flyttas från öfra till nedra kanalen och tvärtom samt mycket, mycket minska kanaliseringskostnaden. 3) Trenne Berskilda hufvudideer till ett perpetuum mobile, hvilka grundid6er hvar för sig hafva mångfaldiga variationer, så att de kunna anses vara egna i sitt slag. Inbjudningen afslutas med följande poctiska foster af hr Pehr Ekholms snille: Det syns visst enfaldigt; men likväl förvigtigt Jag anser problemet och längre ej kan Det hemligt nu hålla, fast icke uppriktigt Jag ännu förklarat det för någon man. Men fast är min vilja, det skall mig ock hjelpa, Fast ännu förmågan hos mig finnes svag — Ej en gång demoner min båt mägta stjelpa, Ty ballast den hafver och denna är — jag. En million åt de fattiga. En man af engelsk härkomst, som är född i Tours i Frankrike och der tillbragt hela sin sjuttioåriga lefnaG, med undantag af vågra dagar, då han var rest till en närbelägen stad, har nu vid sin död testamenterat bela sin efterlemnade förmögenhet, uppgående till 1 million francs, till stadens fattiga.