Dagens Nyheter – 28 maj 1868, sida 3

skar och balsaminer. Han var sjelf vattnad af svett och ännu våtare än hr Pantalons trädgårdssängar. Man smälte till vatten; han förvandlades till en vattenkonst. Då förvandlingen var nära att blifva fullständig, stadnade han och satte sig på kannan. — Jag beundrar dig verkligen, sade hr Pantalon till honom. Jag hade aldrig trott att en parisare kunde ha så mycket krafter. — När jag begynner något... sade Seraphin och fläktade på sig med halmhatten. — Ja det gäller bara att börja; men du tör vara trött och törstig. Låtom oss gå in och förfriska oss. De drucko ett glas sockervatten; hvarpå hr Pantalon kallade på sin son, som höll på att af sin syster taga undervisning i den ädla konsten att göra tuppar af papper. — Kom hit, ulspegel! — Här är jag, söta pappa! — Kan du din lexa i geografin ? — Ja, söta pappa. — Men jag är säker på motsatsen; Vi skola för öfrigt snart få veta det. — Der är hr Seraphin; han är nog så god och förhör din lexa. Seraphin ryste vid detta förslag, som kom dess mera olägligt, som han närmat sig Isabella, med hvilken han försökte inleda ett samtal, som han föresatt sig att pryda med alla slags perlor och poetiska blomster. — På landet vet man ej huru man skall få tiden att gå — fortfor Pantalon; detta skall förströ dig tills middagen kommer. Seraphin var allt mera godtrogen, och var öfvertygad om hr Pantalons oskuld. Han nöjde sig med att finna honom dödande tråkig. : Den olycklige förstod honom icke ännu. (Forts.) —LLL—V