Dagens Nyheter – 27 maj 1868, sida 2

— Heliga jungfru! utbrast den unga damen, i det hon kastade sina ögon på porträttet. Han talar om min farfars mör. En förklariag följde — om det kunde kallas en förklaring — KÄvilken försatte den olycklige Fernando i den djupaste bestörtning. Om han skulle tro sina ögon, såg han framför sig sin älskade Serafina; om han åter skulle tro sina öron, var det icke hon; utan en person som hade ärft hennes gestalt och anletsdrag — hennes sonsons dotter. Han började blifva yr i hufvudet. Han begaf sig till sjöministeriets expedition och meddelade en redogörelse för utgången af sin resa, berättande : dervid ätt. -han hade supptäckt De sju städernas ö. Ingen visste det ringaste om att någon afseglat för att finna.denna ö, hvärs Famn till -och med var för alla fullkomligt obeant. ! Han förklarade att han, innan: han företog den äfventyrliga expeditionen, häde ingått ett förmligt kontrakt med kronan:samt. erhållit fullmakt att vara öns guvernör. Detta faktum kunde åtminstone, menade han, icke bestridas, och han yrkade med bestämdhet, att de i emDetsverket förvårade protokollerna skulle rådrågas. Man skämtade med honom, men slutligen ådrog sig uppträdet en gammal gråhårig kanslists uppmärksamhet. Denne som hittills suttit på en hög stol framför. en hög pulpet med stora. glasögon på tippen af. en tunn näsa, försjunken i sitt arbete, hvilket bestod uti att göra anteckningar i kanten af. en väldig foliant,såg helt plötsligt upp och antog. en fundersam min. Han hade tillbragt större delen af ett årbundrade i verket dag ut och dag in, så att man nära nog kunde säga att han hade samnanväxt med det bord, vid kyilket han hade b RR röka kines KR AR 8