Dagens Nyheter – 27 maj 1868, sida 2

GUVERNÖREN ÖFVER DE SJU STÄDERNA. En saga från de stora upptäckternas tidehvarf. (Forts. fr. föreg. n:r.) Don Fernando blef alltmera fundersam. Han erivrade sig — det ena efter det andra — allt hvad som händt honom på De sju städernas dö, och huru han, under inflytande af cCeremonimästarens hufvudbonad, hade fallit i-sömn. Men hvad hade sedan tilldragit sig? Hvad hade det blifvit af hans fartyg? Månne detta var det skeppsvrak, hvarpå man funnit honom? i oDe omkringstående kunde ej gifva honom någon upplysning i detta afseende. Han bad dem enträget att föra honom tillbaka till De sju städernas Öö, som ej kunde vara långt borta. Han berätfade dem hvad som der vederfarits honom, att han endast beböfde sätta foten på dess jord, för att blifva mottagen såsom öns guver.ör; och han lofvade att han då skulle rikligen belöna dem för deras visade tjenstaktighet. ooo De ansågo hans tal vittna om att han var tokig och -behandlade honom under resan helt och. hållet såsom en vansinnig person. Slutligen anlände de till Tajofloden och ankrade utanför den ryktbara staden Lissabon. Don Fernando steg glad i land och skyndade att uppsöka sina fäders boning. En portvaktare, som var för honom fullkömligt främmande öppnade för honom; mannen visste ingenting om honom och haus familj; han påstod till och med att ingen person med det namnet någonsin hade bott i huset. Han begaf sig till Don Ramiros bostad och trädde fram till balkongen, under hvilken han hade stått, då han bjöd farväl åt Serafina. 5