Dagens Nyheter – 25 maj 1868, sida 1

en al Lissabons ädlaste döttrar, som med honom var trölofvad. Slutligen blef hans inbillning så uppjagad, hans intresse så spändt, att ban beslöt på egen bekostnad tillrusta en expedition och afsegia för att söka den heliga ön. Det kundeicke gerna bli något långvarigare och äfventyrligare korståg; ty enligt den förut omtalade sjöman nens kalkyler måste ön vara belägen ungefär vid Canarie-öarnes latitud. På denna tid, då nya verlden ännu icke var upptäckt, utgjordö dessa öar i allfnänhet yttersta målet för alla färder på oceanen. Don Fernando anhöll hos regeringen om tillåtelse till expeditionen samt om beskydd. Som han stod väl vid hofvet, blef hans begäran utan svårighet bifallen, och konungen gick så långt i sin goahet, att han utnämnde honom till guvernör öfver det land som han komme att upptäcka, endast med det vilkoret att han skulle sjelf bestrida alla utgifter som med upptäckten vore förenade samt sedan betala till kronan en tiondedel af de inkomster, som det nya landet komme att inbringa. Don Fernando grep nu verket an på fullt allvar. Han sålde det ena efter det andra af sing gods och använde penningarne till inköp af fartyg, vapen, ammunition m. m. Afven hans fäders gamla boning i Lissabon besvärade han utan alla betänkligheter med den ena-inteckningen efter den andra; ty han såg sig redan i ardanom bo uti ett mycket ståtligare pålats i någon af de sju städer, öfver hvilka han skulle bli guvernör. Under denna tid, som i sig sjelf var poetisk, svärmade alla menniskor för hafvet och det myckna sköna och herrliga, hvarifrån de — sannt nog — trodde sig vara genom hatvet skiljda. Don Fernandos plan lockade således folk af alla klasser till deltagande i företaget. Ilandelsmannen lofvade sig ökad förtjenst genom en större trafik; soldaten hoppades få plundra