Dagens Nyheter – 13 maj 1868, sida 1

Franska lagstiftande församlingens stats utskott är i år sparsammare än vanlig Detta utskott tyckes nu hafva föresatt si: att genom den största sparsamhet på ce gång taga igen skadan för det man föru bortsluddrat. Af detta skäl hafva de hel enkelt afstyrkt krigsministerns begäran on ett anslag af nio mill. francs till förhöjning af det högre militärbefälets löner. Dett: afstyrkande i och för sig gör utskottet a heder; men tyvärr tyckes det som denn: plötsligen påkomna sparsamhets-paroxysm endast för principens skuld, skulle komma att tillämpas äfven på andra grenar inom statsförvaltningen — i fråga om anslag till departementer, hvilka icke utan skada kunna undvara förhöjda anslag. Sådant tyckes åtminstone utskottets utlåtande i fråga om det af undervisningsministern begärda anslag gifva vid handen. Denne departementschef har nemligen begärt 140,000 francs till löneförhöjningar åt professorerna vid universiteten och 60,000 francs för anläggande af ett central-laboratorium för vetenskapliga undersökningar — tillsammans 200,000 francs. Två värda ledamöter — deras namn iro Louvet och sSegris — invände häremst, att om icke generalerna finge någon löneförhöjning, borde ickd heller någon sådan komma i fråga för professorerna. Undervisningsministern påpekade huru stora summor, som i England och Preussen anslås till dylika vetenskapliga ändamål — men förgiäfves; man ville på inga vilkor frångå sin nu en gång antagna sparsamhetsprincip. Slutligen gaf man dock med sig och förklarade ministern att han skulle få sina 200,000 francs, men icke för att använda dem till löneförbättringar åt lärare vid de högre undervisningsanstalterna, utan för att begagnas till uppbyggande af folkskolehus. Undervisningsministern genmälde härå, att han biträdde detta utskottets beslut, churuväl han insåge, att detta endast afsåg att förskaffa den lagstiftande församlingens ledamöter sådan popularitet att de skulle blifva omvalda vid nästa val af representanter, och att det problem i alla fall qvarstode olöst, huru den franska vetenskapen skulle sättas i stånd att i forskning och framåtskridande hålla jemna steg med vetenskapen i andra, i detta afseende bättre lottade länder.