Riksdags-N yheter. Gårdagens förmiddagssammanträden. Båda kamriarne hade i gör förmiddag sammanträden, hvarvid de hulvudsakligast sysselsatte sig med lagutskottets utlåtanden om landstingsskattens utgörande och vinterväghållningen på landet. Båda kamrarna förkastade utskottets hemställan att landstingsskatten borde för jordbruksfastighet utgå i förhållande till bevillningen med dubbelt belopp mot för hvarje annat beskattningsföremål. I afseende på vintervägunderhållningsskyldigheten hade utskottet, med afstyrkande af regeringens förslag till denna skyldighets fördelning äfven på andra samhällsklasser än jordbrukarne, bemställt: att riksdagen må anhålla, att regeringen låter företaga den utredning, som erfordras för bedömande af den föreslagna förändripgens verkningar inom de särskilda orterna, samt derefter till riksdagen göra den förnyade framställning i ämnet, hvartill omständigheterna må finnas föranleda. Denna utskottets hemställan afslogs efter en längre debatt af andra kammaren, som i stället med 73 röster mot 64 antog regeringens förslag, sedan under den föregående diskussionen en mängd talare med ifver uppträdt för förslaget, att lyfta en betydlig del af ifrågavarande börda från jordbrukets på andra samhällsklassers skuldror. Första kammaren deremot, som icke fann det af regeringen föreslagna sättet för fördelningen af detta onus öfverensstämmande med billighetens fordringar, ehuru befogenheten i anspråken på jemkningar i detsamma af flere talare medgäafs, antog etter en längre diskussion, derunder statsrådet Ebrenvheim kämpade för regeringens förslag, lagutskottets hemställan, hvadan frågan, då kamrarne stannat i olika beslut, således för denna riksdag förfallit. Regeringens proposition om införande af franska måttoch vigtsystemet för medicinskt bruk har af riksdagens båda kamrar blifvit bifallen. Dessutom har första kammaren biträdt andra kammarens förut fattade beslut — och riksdagen således för sin del beslutit — att förbudet mot gemensamma andaktsöfningar utan prests ledning, vid tid då allmän gudstjenst hålles, skall upphöra samt att ändringar skola vidtagas i förordningen af den 6 aug. 1864, angående grunderna och vilkoren för hemmansklytning och jordafsöndrinvg, och i skiftesstadgan af den 9 nov. 1866, i öfverensstämmelse med lagutskottets förslag. Slutliger hafva begge kamrarne, i enlighet med sammansatta statsoch lagutskottets hemställan, afslagit hr OC. ÅA. Larssons motion om att jordatsöndrivgar måtte på kronans bekostnad åsättas mantal i förhållande till stamhemmanet samt om ansvar för underlåtenhet att låta skattlägga afsöndrad lägenhet. Första kammaren förehade till behandling det statsutskottets utlåtande, som afstyrker regeringens proposition om Ridderstolpeska husets ombyggnad för att upplåtas till lokal åt telegrafstyrelsen och Stockholms telegrafstation samt ett par andra embetsverk, och har kammaren med afslag å utskottets framställning bifallit propositionen. Finansministern ådagalade utförligt de fördelar som derigenom skulle vinnas och olämpligheten att nu ånyo på regeringen återkasta frågan om användningen af Ridderstolpeska egendomen. Beslutet fattades utan votering och, såsom det tycktes, nästan enhälligt. Andra kammaren biföll förslaget om sådan ändring i kyrkolagen, att det medgifves den, som det vill, att låta sig beredas till den första nattvardsgången af annan prest än kyrkoherden I den församling han tillhör. Gårdagens aftonsammanträde. Första kammaren ogillade i gårdagens aftonsammanträde lagutskottets förslag att riksdagen måtte med ändring af 8 kap. 2 S kyrkolagen för sin del besluta att den som vill första gånven gå till Herrens nattvard må, med målsmans samtycke, låta sig dertill undervisa och beredas af annan prest än kyrkoherden i den församling Lill hvilken han hör. Beslutet fattades dock först efter en liflig diskussion på tillstyrkande vf hrr E. Sparre, Rydin, Ehrensvärd m. fl. talare, genom omröstning med 46 röster mot 20. Det hufvudsakliga skäl som af dessa talare anfördes, var att en sådan rättighet redan genom örordningen om det så kallad sockenbandet ipphäfrande vore medgifven. Efter en längre liskussion afslogs på yrkande af hrr E. Sparre Fåhreus, Hazelius, H. Hamilton, C. G. och Q. Mörner m. fl., det af serskilda utskottet afgifna förslag till reorganisation af de förvaltande verken. Förslagets ende försvarare var hr Rylin. För att dock uttrycka sin opinion att nårot borde göras i detta afseende biföll kammaen, på hemställan af de talare som uppträdt