Dagens Nyheter – 9 maj 1868, sida 1

Pastoraliekonventionerna i Clara och Jakobs församlingar. Det visades i går att kyrkoherdarne nämnde församlingar njuta i årlig inkomst i medeltal: den i Clara 13,000 rdr, den Jakobs och Johannis öfver 10,000 rdr. Dej del af denna inkomst som består af påsk ören, ha tillsatta kommiterade föreslagit at förvandla från oviss, såsom den hetes var: och i någon mån verkligen är, till bestäm under en tidrynd af 10 år. Detsamma skull: ske för komministrarne, pastorsadjunktern: (hvilka hittills icke varit af församlingarnt aflönade) och klockarne. Härigenom skulle uppstå trygghet föl presterskapet, säger man; men den trygg heten i afseende på inkomster ega de derförutan. En lång erfarenhet vittnar att pre: sterskapet i de ifrågavarande församlingarnt haft inkomster, för somliga fullt motsvarande deras arbete, för andra vida större än deras möda förtjenat, om man jemnfört den med andra samhällsmedlemmars. Deremot torde det vara fara värdt att om presterskapet får full visshet om ati erhålla en säker och stor inkomst i alla händelser, så skall det blifva mindre nitiskt i sina pligters uppfyllande. Det plägar så gå, och presterne, ehuru aktningsvärda de än må vara, äro ju icke helt och hållet befriade från alla menskliga svagheter. Många medlemmar af dessa, liksom af andra församlingar i hufvudstaden ochi det öfriga riket, hysa religiösa tänkesätt, som långt afvika från den tro, presterskapet anser sig förbundet att predika. Den dagen tyckes vara nära för handen, då grundlagens ord skall blifva en sanning: att konungen (lagen) icke eger någons samvete tvinga eller tvinga låta. Frågan derom är på väg att blifva löst i frisinnad riktning af riksdagen. En verklig religionsfrihetslag skall lätta utträdandet ur statskyrkan. Det skall derefter icke dröja många månader förrän en och kanhända flera fria församlingar blifva bildade i hufvudstaden, hvilka underhålla egen kyrka och egna lärare. Det är mycket allvarsamt i fråga att i alla händelser under instundande vinter bilda en större unitarisk församling i Parkers anda. Alla de som trängta efter att detta sker, måste vara angelägna att de icke genom en konvention blifva bundna att utgöra en af bevillningsriksdalern beroende och ovilkorlig afgift till statskyrkans presterskap i stället för den frivilliga terminationsafgitt, som de nu erlägga. Komitterade ha föreslagit att lönen åt presterskap och klockare skulle uttaxeras på församlingarne, dels med en personell afgift, dels med vissa ören på bevillningsriksdalern. Sistnämnde del skulle utgå med 20 öre på riksdalern i Clara och 24 öre i Jakob, såväl af fastighet som at inkomst. Fastighetsegare skulle sålunda blifva betungade med en ny grundskatt, utgörande en fjerdedel eller en femtedel af den som de betala till staten. Men hvarje sådan skatt förminskar fastighetens värde vid försäljning; ju större beloppet af onera är, desto mindre blir köpeskillingen. In stor. del af fastighelsegare besitta så litet i sin. egendom, att hvarje minskning i detta lilla; måste vara kännbart för dem. För många församlingsboer är det en icke ringa lättnad i bördan af deras utskylder, att erläggandet af de frivilliga påskörena icke sammanfaller med betalningen af kronooch kommunalutskylderna. Äfven denna lilla fördel beröfvas dem genom konventions ingående, ty dertill hörer att afgifterna till j presterskap och klockare skola upphäras i sammanhang med kronoutskylderna. De skola naturligtvis ock, i likhet med dessa, kunna utpantas och utmätas, hvilket just icke är egnadt att ingifva kärlek till kyrkan, i —— ———— 1 j