Dagens Nyheter – 8 maj 1868, sida 2

då såg gubben på mig och hans blick trängde mig till hjertat. Jag kunde icke göra det. Vet du, det förekom mig som om jag stode i begrepp att taga lifvet af honom; och det är också värre än mord, Martha, att föra en medmenniska till ett sådant ställe. Hon blir ju der, snart sagdt, lefvande begrafven. — Men, John... — Ingenting, Martha, skall förmå mig att göra om denna promenad, afbröt henne John med mycket allvar. Vi få reda oss så godt vi kuona och båda sträfva till det yttersta för att bespara honom och oss denna skam. Jodn såg på Martha och Martha på John, och i de blickar, som möttes, lästes ett fast beslut att så länge de hade tak öfver hufvudet och en bit bröd att dela med gamle Daddy, skulle han blifva hos dem. Gamle Daddy hade icke allenast kostat dem mycket; utan han hade äfven synverligen om vintrarne varit till hinders på mångahanda sätt. Den gamle måste ha hjelp till allting, och då han hela dagar gick och pysslade i butiken eller hvardagsrummet, hvarest utrymmet, honom förutan, var blott alltför strävgt anlitadt, måste de som hade verkligt angelägna bestyr gå ur vägen för honom och tillika svara på al:a de frågor han behagade framställa. Men nu stundade sommaren, och under denna årstid kunde gubben vista3 ute en del af dagen. Lille Benjamin, en liten treflig och förståndig gosse, som var ett bland de yngre barnen i den talrika fa:nilien oc u icke nog försigkommen för ait anvä d några vigtigare, mera inbringande fö å uppdrag att följa ock vaka öfver sin morfar, hvilket han och gjorde. Det var rätt intressant att se denne gubbe och denne sexåring under deras spatserturer. toiogar, fick i: