BAVEN MED SVARTA TANDSKEN, (Fortsättning af Det Hemliga Förbundet ) (Forts. fr. föreg. n:r.) — Skulle ni händelsevis ha varit bekant med en af era landsmän, som hette grefve de la Pulcinella? Dessa ord åstadkommo en elektrisk verkan på markisen. Han blef alldeles dödsblek i ansigtet, latade sig i sin tur intill Armand och hviskade i hans öra: — Vet ni väl, min herre, att sådana der frågor kosta lifvet? Jag skall ha den äran att gifva er ett svar när vi gå härifrån. Och de båda herrarne fortsatte att spela. Till en början vann Armand oerhördt. Han hade blifvit egare af flera hundra tusen francs, då turen plötsligen vände sig; och sedan tappade han oupphörligen, under det att markisen de Santa Croce vann. Emellertid framskred natten, och då det började dagas, hade Armand förlorat, förutom allt hvad han haft med sig, en summa af tvåbundratjuguåtta tusen francs, hvilken han var skyldig markisen. Värdinnan förklarade då att spelet måste slutas, emedan hon fruktade att råka ut för polisen, om hennes gäster qvarstannade alltför långt in på morgonen. Armand steg upp från bordet och började gå fram och åter på goltvet med vacklande steg. Man må vara huru rik som helst, tappar man icke på spel ett så stort belopp, utan att erfara en ytterlig nedslagenhet. — Min far är rik, sade den unge mannen till sig sjelf. Han har minst en million, och han afgudar mig, men huru skall jag väl våga tillstå för honom 7... Armand hade ctt hotell, präktiga bästar, dyrbara möbler, d. v. s. han lefde på samma fot