Tillståndet i Italien skildras från alla hål i de mörkaste färger. Såsom vi vid fler föregående tillfällen anfört, är allmänna sin nesstämningen i landet dels mycket ned: tryckt, dels retad. Närmaste orsaken til detta förhållande är att söka i de olidligt: skattebördor, under hvilka folket dignar Och detta skattebetryck är en natt, bakom hvilken ingen dager är; ty man har icke en gång den tillfredsställelsen, att dessa. det allmänna välståndet ruinerande utlagoi användas. till sådana ändamål, att lande går en ljusare framtid i ekonomiskt hänseende till mötes, eller att de användas för gäl dande af en ofantlig statsskuld, hvilken dock en dag måste blifva gulden. Nej, Italiens liksom de flesta andra länders kräftsår är underhållandet i fredstid af en i förhållande till landets. materiella hjelpkällor alltför stor armå — en armå, som suger folkets must och märg och till ersättning gör — hvad? Denna misstämning, detta missmod, är, som nyss sagdt, ingenting nytt, men det har gripit omkring sig med en fart, egnad att ingifva allvarliga farhågor, och det har vuxit så i styrka, att den på djupet gående rörelsen börjar söka sig utbrott och antaga form af demonstrationer, arbetsinställelser, proklamationer 0. d. Bland annat hafva, såsom vi förut i korthet omnämnt, i Bologna oroligheter af betänkligare slag förekommit, och hvilka hörjade den 14 dennes. En allmän arbetsinställelse har egt rum och stadens köpmän och andra egare af öppna bodar hafva afbrutit sin affärsverksamhet och stängt sina bodar. Samtidigt började hopar af sysslolösa arbetare tåga fram genom stadens gator, dock utan att göra annat ofog, än att sönderslå fönsterna i några få bodar, hvilkas egare icke biträdt den allmänna öfverenskommelsen om affärernas afbrytande. Polis och militär ingrep och skingrade massorna, men hvad man icke kunde hindra var arbetsinställelsen, — hvad man icke kunde framkalla var affärernas återupptagande. I spetsen för denna rörelse stodo fyra ansedde män i staden — professorer vid universitetet — af hvilka en redan förut var suspenderad från sina föreläsningar för sina mot regeringen yttrade tänkesätt. Denne sistnämnde uppsatte en adress, ställd till regeringen, och i hvilken tydligt framställdes hvad man fordrade, för att man skulle återgå till sina arbeten. Det var ifrämsta rummet afskaffandet af den nyaste, förhatliga och betungande mäldskatten, jemte andra, lika förhatliga skatter. Demonstrationen afbröts. emellertid, icke i följd af myndigheternas mellankomst, ty hvad skulle de väl göra vid--en demonstration af så fullkomligt passiv art — utan i följd af de demonstrerandes eget derom fattade beslut.