Dagens Nyheter – 27 april 1868, sida 2

Denna konstruktion anser jag visserligen ej vara ofelbar. Praktiska försök kunna föranleda många nödiga förändringar. Förslaget är derföre mera en antydan af hvad jag med en sådan kanon åsyftar. Då detta yttrande kom till allmänhetens kännedom, blef det icke på samma gång bekant att konungen var sinnad att konstruera en sådan kanon. Numera är det kändt att h. maj:t sysselsatt sig dermed och att en kanon, afsedd att enligt ofvan angifna plan åtfölja infanteriet i fält, är färdig. Den är konstruerad af den bekante kanonkonstruktören kapten Engström, eller åtminstone med biträde af honom. Den lärer vara ännu lättare, än h. maj:t från början tänkt sig den, så att den skall kunna dragas af blott en häst och till och med bäras af en enda man. Lavett är förfärdigad på en härvarande verkstad, och någon dag i denna vecka torde den blifva att bese för dem som hafva förtroligare tillträde på slottet. Ras i en sandgrop Två menniskor lefvande begrafne. Brunkebergs sandås sluttar vid Bellevue, nära norrtull och Brunsvikens strand med en sandbacke af betydande höjd, belägen till höger om Norrtullsgatan innanför egendomen n:o 22. Staden eger denna sandbbacke, och derifrån köres af entreprenöirer sand i stora massor till byggnadsoch hushållsbehof. Backen har en höjd af I innemot 100 fot. Den vanliga inkörseln dit 2 är från Lilla Badstugatan, ej långt ifrån I der denna mynnar ut i Norrtullsgatan. Bati ken har varit starkt anlitad och man hade i vid foten deraf gräft sig in, så att på några stäl i Jen sandskikt 12-—15 fot öfver marken sköto något fram öfver de underliggande lagren. A I lördags afton vid kl. 6 voro ännu några i gräfvare och körare sysselsatta med att 4 skotta och lassa i gropen. i Plötsligt hördes ett starkt ras och buller af nedrasande sand och ramlande stenar. På en gång hade ett starkt ras inträffat från ofvan till nedan på hela den bearbetade delen af höjden, sträckande sig ända i från dess midt till dess yttersta högra punkt (från Lilla Badstugatan, eller från söder, räknadt). Detta ras begrafde till stor del en kö4 rare, åkaredrängen C.G Johansson med hans I häst, samt helt och hållet en annan körare Toch en gräfvare, af hvilka sistnämnde den i ene hette Bengtsson och den andre Svensson. 3 Johansson hade ej stort mera än hufvudet 4 fritt; af hästen syntes mera. 4 De undkomna skyndade dels att söka beI fria de olyckliga och dels att skaffa annat bistånd dertill. 4 Distriktets polisstyrka satte sig genast I och med berömligaste ifver i rörelse för att 4 anskaffa gräfvare, och med den framgång Tatt det icke dröjde länge förrän omkring 1140 man voro i full verksamhet; bland dem 150 jernvägsarbetare och 20 man afstadens 4 militärkår. Johansson blef snart nog befriad ur sitt svåra läge; han hade endast några obetydliga kontusioner; stöflorna fick ban ej upp 4 med sig. —Hästen befriade man, och den 4 var ej heller skadad. Tömmarne fick man ej med. ÅA Gräfningen fortsattes med ifver, och kl. H omkring 11 på aftonen fick man Svensson upp, men då var han död. Doktor Werner WH och fältskären Östberg, som infunnit sig, kl förklarade hans vederfående omöjligt. 4 Hela natten fortsattes gräfningen, och H den massa sand som undanskottats beräkH nas motsvara 800 å 1000 lass. 4 Äntligen omkring kl. 6 i går morgon, 12 ä timmar efter raset, återfann man Svensson, 4 äfvenledes och längesedan död. Bengtsson och Svensson voro begge ogifta. A Deras lik äro förda till bårhuset å Kungs4 holmen. Kring den enes ben voro de saknade tömmarne slingrade. I Polismästaren, chefen för stadens gatu3 läggningsarbeten, m. i. voro närvarande under gräfningen, som med varmt nit leddes af poliskommissarien. Under gårdagens lopp voro en stor mängd