Dagens Nyheter – 24 april 1868, sida 3

gäck med mig — ni kan således icke under några förhållanden vägra att gifva mig upprättelse. Bestäm sjelf tid och ställe för duellen! — Det är omöjligt... Jag kan icke duellera med er. oc — Hvarför icke? — Emedan, svarade major Arleff, som hittills varit en tyst åhörare af samtalet, baron de Mort-Dieu ej kan inlåta sig i strid mot en galen person, och såsom sådan måste ni af hela verlden anses. Majoren uttalade dessa ord med en domares iskalla lugn och tillade derefter, i det han vände sig, till baronen: — Är vagnen och mitt folk der nere? — Ja, de vänta utanför porten. — Bra, så gif då markisen er arm, och vi begifva oss af. — Men hvart förer ni mig då och hvem är ni? frågade Emanuel, hvilken, sedan hans vrede lagt sig, började darra: — Jag förer er till Passy. Enligt er makas tro, är jag en läkare som botar galenskap; och hvad er sjolf beträffar, tilläde majoren med en stämma, som kom håren att resa sig på markisens hufvud, må ni betrakta mig såsom verkställaren af en fruktansvärd dom. — Ack, min stackars Emanuel, mumlade baronen, i det han drog markisen med sig, det är ej förgäfves vi ha varit medlemmar af det Hemliga Förbundet. Dessa ord betogo markisen hvarje tanke på motstånd, och mekaniskt följde han derför herr de Mort-Dieu och major Arieff. Utanför porten stod en med två hästar förspänd vagn, och på trottoaren promenerade fram och tillbaka tvenne män i långa rockar. En af dessa öppnade vid markisens ankomst vagnsdörren, hvarefter Emanuel steg upp, och